Med podden Genier gjorde Moa Gammel sin tolkning av ett begrepp starkt förknippat med vita (döda) mäns skapande. Nu har podden blivit bok. Camilla Carnmo har läst, inspirerats och stärkts av samlad visdom, reflektioner över liv och arbete, erfarenheter, kunskap och kraft. Samt ställts inför en uppfordrande fråga.
Genier var en podcast som nu har blivit en bok. En härligt lyxig bok att läsa. Inte lyxig som i onödigt överflödig utan lyxig som i härligheten att få vara med om dessa fjorton samtal med genomtänkta kvinnor som har reflekterat över hur de lever sina liv. De äger sina liv. Det är bland annat det som gör dem till genier, enligt Moa Gammel som vill förändra definitionen på vad ett geni är.
Måste geni betyda död vit man som har Skapat Stora Ting? Nej. Här möter Moa Gammel högst levande kvinnor. Hon har intervjuat sina förebilder, främst från kulturens värld. Kvinnor som är intellektuella, kreativa, modiga och självständiga. Samtalen som handlar om konsten att äga sina liv blir spännande och personliga och hinner gå på djupet trots att texterna inte är speciellt långa. Frågeställningarna är väl avgränsade och frågorna direkta. Jag känner mig som läsare som en del av samtalen, de talar till mig och ställer jobbiga frågor. Äger jag mitt liv? Använder jag min frihet och min fria vilja? Mitt liv ser likadant ut som alla andras, jobb, barn, tvåsamhet, för mycket facebook. Hur medvetet lever jag?
Moa Gammel har intervjuat Aida Chehrehgosha (fotograf och konstnär), Ann Heberlein (författare, debattör, teolog), Ann Petrén (skådespelare), Anna Odell (konstnär), Anna Serner (chef), Birgitta Stenberg (författare), Farnaz Arbabi (regissör), Gudrun Schyman (partiledare), Lena Andersson (författare), Malou von Sivers (journalist, programledare, producent), Märta Tikkanen (författare), Pernilla August (skådespelare, regissör), Suzanne Brøgger (författare, journalist, jazzsångerska), Suzanne Osten (regissör, dramatiker, teaterchef). Av alla dessa namn är det ett som förvånar mig. Malou von Sivers. Totalt okreddig i journalistkretsar. Hon fick Stora journalistpriset 2014 och då hånades hon – och själva priset – för att hon fick det. Det här blir en upprättelse. Det är intressant att få möta henne i perspektivet att hon är ägig.
Boken är i stort format, har mjuka pärmar och är utrustad med den ypperliga lilla detalj som alla böcker borde ha, ett märkband (= inbyggt bokmärke). Formgivningen är bra med två spalter luftigt satt text. Och kongenialt nog är det inte fotografier (ingen utseendehets här!) av de medverkande utan tecknade illustrationer gjorda av konstnären och illustratören Hanna Wieslander.
Här finns samlad visdom. Reflektioner över liv och arbete och makt (över sitt liv). Erfarenheter, kunskap och kraft. Det gör mig inspirerad och stärkt att lyssna till de här kvinnorna med sådan tilltro till sig själva och sina möjligheter. En känsla av att ingå i ett större systerskap infinner sig. En lång rad av föregångare, förmödrar och samtida medsystrar. Alla förvisso lyckade framgångskvinnor. Såklart. Boken heter trots allt Genier. Samtidigt kräver samtalen något av mig. Den ställer den uppfordrande frågan: äger du ditt liv?
