Sverige har aldrig haft någon kvinna som statsminister. Latinamerika, däremot, har haft tio kvinnor som presidenter och chansen är stor att det nu är Perus tur. Men är kvinnor per automatik företrädare för demokratiska värderingar, respekt för de mänskliga rättigheter, transparens och åtgärder som gynnar flertalet kvinnor?

Dessa frågor ställs på sin spets i Peru då landet i dag, söndag, väljer president och parlamentsledamöter. Bland kandidaterna med högsta röstprognoser finns två kvinnor, som står i diametralt motsatta ideologiska positioner. Den ena en dikators dotter, den andra en feministisk vänsteraktivist.

För att förstå det peruanska valet är det nödvändigt att känna till en del om landets ännu blödande nutidshistoria. I synnerhet tiden av väpnad intern konflikt mellan 1980 och 2000. På ena sidan fanns de väpnade grupperna och på andra sidan staten. Minnet av statsterrorn och de väpnade gruppernas våld har satt sina spår och dessa påverkar även söndagens val.

Social kamp och terror

Den ena av kandidaterna är den japanskättade diktatorn Alberto Fujimoris dotter Keiko Fujimori. Hon är 40 år, utbildad i USA och sitter i parlamentet. Hennes far Alberto Fujimori valdes till Perus president 1990, två år senare upplöste han parlamentet och gick med ”terrorismbekämpning” som förevändning över till diktatoriska metoder. Redan när Keiko Fujimoris far trädde in som president hade den väpnade konflikten mellan guerrillagrupper och staten pågått under två mandatperioder.

Grunden till konflikten var de djupa sociala klyftorna som gav näring till guerrillagruppen Sendero Luminösas väpnade strategi för en social revolution. Men deras skeva syn på demokrati och våldshandlingar mot alla som de ansåg vara maktens representanter, inklusive folkrörelseaktiva som de bedömde vara ”klassfiender”, fick det hela att spåra ur. På det sättet hämmades den folkliga sociala organiseringen och rädslan vann terräng.

De styrande fick förevändning att besvara alla sociala protester och kritiska röster med statsterror och anklagelser om terrorism. Enligt en oberoende sanningskomissionsrapport blev våldsspiralens resultat tusentals fängslade, tusentals kvinnor utsatta för sexuella krigsbrott, tusentals föräldralösa och interna flyktingar, 69 000 mördade och cirka 15 000 ”försvunna”.

Diktatorns dotter

Det var så Keiko Fujimoris politiska karriär började. Strax efter att hennes föräldrar skilde sig avslöjade modern att Alberto Fujimori beordrat att hon själv torterades med bland annat el-chocker. Dottern Keiko trädde in som landets ”första dam” istället för mamman och yttrade sig aldrig om anklagelserna.

År 2000 uppdagades stora korruptionsskandaler och Alberto Fujimori flydde till Japan. Statskassan visade sig då sakna 6 000 miljoner dollar, som aldrig återfanns. Pengarna kom från utförsäljningen av staliga företag som privatiserats och har aldrig återfunnits. De finns troligtvist i någon skatteparadis samt används i dag för att bekosta dotterns påkostade valkampanj. De senaste dagarna har det även kommit fram uppgifter i Panamapappren om Keiko Fujimoris samröre med investerare där.

Men utöver korruption är Alberto Fujimoris regering även anklagad för grova brott mot de mänskliga rättigheterna. Efter att ha upplöst parlamentet styrde han landet med järnhand med hjälp av de väpnade styrkorna och paramilitära grupper. I dag sitter han fängslad och dömd till 25 år för sitt ansvar för minst två massakrer. Det var även under hans regering som massiva tvångssteriliseringar genomfördes på urfolkskvinnor med ”fattigdomsbekämpning” som förevändning.

”Vero – modig såsom du”

Den andra kvinnan som kandiderar till president heter Verónika Mendoza, 35-årig antropolog med rötter i den gamla inkastatens huvudstad. Hon sitter i parlamentet som politisk vilde efter att ha lämnat regeringspartiet som hon ansåg sviker sina väljare. Därefter har hon utmärkt sig som en av få politiker som konsekvent försvarar miljön och de mänskliga rättigheterna.

I folkmun kallas hon ”Vero”, och i valrörelsen hörs en slogan med tillägget: ”modig kvinna såsom du”. Hon företräder Frente Amplio (Breda Fronten) som består av folkrörelser, partier och enskilda. Fronten har lyckats få en bred anslutning främst bland unga, men även äldre radikala aktivister, som i partiprogrammet definierar sig själva som ”ekologister, feminister, socialister och fritänkare”.

Peru är redan nu svårt drabbat av klimatförändringar och vattenbrist på grund av torka och glaciärers nedsmältning. Landet är även utsatt för transnationella företags råvaruplundring och miljöfarlig verksamhet. Särskilt gruv- och oljeverksamhet. Därför har fronten stort fokus på miljöfrågor och lovar översyn av exploateringsvillkoren och hårdare statlig kontroll.

Plurinationell stat

I nära anslutning till miljöfrågorna finns löftet om respekt för urfolkens territorier och rättigheter, till exempel konsultationsrätten kring verksamhet som bedrivs i deras territorier. Något som fastlås i ILO:s konvention 169 som Peru skrivit under. Men även respekt för kulturella rättigheter för både urfolk och den afroperuanska befolkningen, samt satsningar på interkulturell utbildning, hälsovård, och så vidare. Detta är något som enligt fronten på sikt kommer att lägga grunden för en plurinationell stat.

Frontens förslag kretsar kring rättvise- och fördelningsfrågor samt om att värna om landets suveränitet gentemot de transnationella företag som i sin tur styrs av marknadens förödande krafter. Därför är man till exempel emot frihandelsavtal som TTIP, mot privatisering av utbilding och sjukvård och uppluckring av arbetsrätten.

Men Fronten avviker från den peruanska politiska vänstertraditionen genom att särskilt prioritera även feministiska frågor. Detta till exempel genom ett synliggörande och uppvärdering av kvinnors reproduktiva sysslor som ska resultera i ”Programa Mujer” – en reform som skulle innebära att de kvinnor som vårdat barn, sjuka eller gamla i familjen får del av försäkrings- och pensionssystemen.

Kontroversiell politik

Breda Fronten tar även bestämt avstånd från alla former av våld mot kvinnor – en viktig politisk fråga i ett land där det mellan 2009 och 2015 begicks 734 mord mot kvinnor och som enligt officiella siffror för 2003 intog andra plats på en lista över antalet feminicidios/kvinnomord i Latinamerika.

I programmet står det uttryckligen att fronten tänker arbeta för att ett lagförslag om rätt till abort vid våldtäkt ska tas upp till ny diskussion. Frågan är känslig i ett samhälle som betungas av ett 400-årigt kolonialt katolskt ok, men akut i ett land där kvinnor genomgår cirka 370 000 ”illegala” aborter per år, vilket innebär mer än 1 000 farliga och livshotande ingrepp per dag.

Ytterligare en kontroversiell fråga i konservativa kretsar, inklusive inom vänstern, som Fronten lyfter fram är hbtq-rättigheter. De har bland annat lovat att arbeta för att lagstadga homosexuellas rätt till borgerligt vigsel samt transpersoners rätt att bestämma sin könsidentitet.

Sist men inte minst betonar Frente Amplio nödvändigheten av att skriva om grundlagen som en. förutsättning för en grundlig omvandling av det peruanska samhället. Detta med tanke på att gällande grundlag skrevs under diktator Alberto Fujimoris tid och helt i en nyliberal anda.

Utmanar patriarkat och kolonialism

Därför representerar Mendozas kandidatur en utmaning på flera plan. Hon utmanar patriarkala föreställningar om representation inte främst utifrån att hon är kvinna utan utifrån sina feministiska ställningstaganden och prioriteringar. Hon använder ett inkluderande språk och synliggör på så sätt kvinnorna bland väljarna. Men hon lyfter även fram kvinnors bidrag i samhället samt fördömmer våldet mot kvinnor, något som minst fyra av tio kvinnor i Peru har egna erfarenheter av.

Hon utmanar även koloniala föreställningar genom att uttryckligen ta upp den orättvisa ekonomiska ordningen och rasismen i det peruanska samhället,: Men även genom att symboliskt inleda många av sina tal på urfolkspråket quechua samt åkalla Moder Jord och de heliga bergen. Ovanliga gester som lär provocera de västbejakande och genomkoloniserade ”vita” sektorerna i Peru.

Bakom denna nydanande kraft med feministiska inslag finns förutom ”Vero den modiga” många starka och modiga kvinnor formade inom folkrörelserna. Utöver de tusentals basaktivisterna finns även många kända kvinnoaktivister i Frontens parlamentskandidatslista. Bland dem Indira Huilca, en ung feministisk människorättsaktivist vars far mördades av en paramilitär grupp under Fujimoris tid. Eller den lesbiska och feministaktivisten Maria Ysabel Cedano som i egenskap av advokat arbetat med hbtq-rättigheter. Men även gruvmotståndare och vattenförsvarare Nelida Ayay (från filmen Lagunens dotter) och Rosario Grados som varit ledande i ungdomsmobiliseringarna mot försämrade arbetsvillkor för ungdomar, samt urfolksledare som Tania Pariona Tarqui. Där finns även Angela Villón Bustamante, ordförande för organisationen Trabajadores sexuales Miluska vida y dignidad (Miluska sexarbetare liv och värdighet

Utmanar patriarkat och kolonialism

Inför en eventuell regeringsbildning har ett expertteam utformats med jämlik fördelning mellan könen. Den Breda Fronten väcker hopp om att ”ett annat Peru är möjligt”, och även att ”en annan vänster är möjlig” genom att trotsa stigmatiseringen av ord som ”feminist”, ”ekologist” och ”socialist”. De trotsar även rädslan som tyngde peruanerna till följd av konfliktåren och förebådar därmed ett slut på den långa nyliberala natten.

Därför är dagens val avgörande för utvecklingen i Peru de närmaste åren. I de senaste valprognoserna väntas cirka 37 procent av rösterna gå till Keiko Fujimori och cirka 15,5 procent till ytterligare en högerkandidat. Men även Verónika Mendoza tycks ha stor chans att gå vidare till en andra valomgång med cirka 15 procent av väljarstödet.

Även om Mendoza inte skulle få tillräcklig med röster för att bli president kommer Breda Fronten att få in flera starka kvinnor och feminister i parlamentet. Dessa kommer i dialog med folkrörelserna att se till att de mest förtrycktas perspektiv kommer till tals, utan att för den skull glömma bort gatans parlament. Oavsett vem som blir president har de feministiska frågorna genom valet i dag tagit plats på den politiska agendan i Peru.