Kommunal beskriver i ett pressmeddelande regeringens satsning på välfärden i den kommande vårbudgeten som en nödvändig satsning om Sverige ska vara ett modernt samhälle i framkant.

– Regeringen höjer ambitionerna för välfärden. En höjning av statsbidragen med 10 miljarder per år skapar helt nya förutsättningar för att öka bemanningen i välfärden, säger Kristna Mårtensson, samhällspolitisk chef på Kommunal.

Ökad personaltäthet skapar enligt Kommunals bedömning både bättre kvalitet och minskad sjukfrånvaro i en sektorn som har stora problem med rekrytering av personal, trots stora behov. Runt 500 000 medarbetare kommer att behöva rekryteras fram till 2023. Bland dessa många inom Kommunals avtalsområden, till exempel finns beräkningar om att 130 000 undersköterskor behöver rekryteras fram till 2035 och fler än 20 000 barnskötare.

Stor satsning på nyanlända

Regeringen satsar också 500 miljoner kronor för att nyanlända snabbt ska kunna komma in i samhället. Kommunal menar att den ökade invandringen och förbättrad integration är förutsättningar för en framtida välfärd.

– Därför välkomnar vi regeringens satsning på att tillvarata den kompetens som många av de många människor som nu kommer till Sverige besitter, säger Kristina Mårtensson.

Men Sveriges Kvinnolobby efterlyser ett starkare jämställdhetsperspektiv.

– Det är viktigt att regeringen, både när det gäller helheten och enskilda insatser, har tydliga mål som gör det möjligt att följa upp resultaten och kvaliteten i insatserna för olika grupper av kvinnor och män, kommenterar Anna Giotas Sandquist, ordförande för Sveriges kvinnolobby.

Fortsatt stora skillnader mellan könen

I vårbudgeten redovisas siffror som visar att utrikes födda kvinnors sysselsättning ökar, men skillnaderna är fortsatt stora. Sveriges kvinnolobby har bland annat framfört att regeringen bör se över hur en hög garantinivå i föräldraförsäkringen i kombination med möjligheten att sprida ut föräldraledigheten över tid gör att kvinnor som redan står långt från arbetsmarknaden låses ute.

– Skillnaderna mellan utrikes födda kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande kommer inte att försvinna av sig självt för att man skapar ett antal traineejobb eller satsar mer på SFI. För att se till att kvinnor med invandrarbakgrund kommer i arbete krävs både åtgärder som angriper bakomliggande strukturer så som obetalt arbete, och utbildningssatsningar som utformats utifrån kvinnors förutsättningar, säger Anna Giotas Sandquist.

Ett ojämställt mottagande tillåts fortsätta

Också när det gäller migration krävs ett tydligare fokus på jämställdhet:

– Under förra året var 70 procent av de vuxna som sökte asyl i Sverige män och 90 procent av de ensamkommande barnen pojkar. Sedan dess har regeringen kraftigt begränsat mottagandet. Lagom till att fler kvinnor påbörjat sin flyktväg stänger Sverige dörren och stryper anhöriginvandringen, trots att kvinnor utgör en majoritet av denna grupp. I stället för att försöka få ett mer jämställt mottagande låter regeringen skillnaderna bestå. En könsobalans har uppstått där kvinnor är i stor minoritet i vissa åldersgrupper, något som regeringen hittills inte kommenterat, säger Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges kvinnolobby.

Rut-avdrag för mandsominerade branscher

Vårbudgeten innehåller också nya rut-avdrag för bland annat it-tjänster, flytthjälp och tyngre trädgårdsarbete.

– De branscher som regeringen nu subventionerar är mansdominerade. Innan fler rut-avdrag införs borde hela rut-systemet granskas ur ett jämställdhetsperspektiv, menar Clara Berglund.