Åklagaren Fatou Bensouda säger i ett uttalande att ICC har mottagit rapporter om dödande, gripanden, våldtäkter och tortyr och att hon därför har beslutat att ICC ska inleda en preliminär undersökning för att senare besluta om man kan gå vidare. I den pågående krisen ska minst 430 personer ha rapporterats döda, 4 300 gripna och 230 000 ha flytt till grannländerna. Burundi har undertecknat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och därmed har ICC jurisdiktion för brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott som begåtts i landet eller av landets medborgare, skriver ICC i uttalandet.
Den nuvarande politiska krisen utlöstes för ett år sedan när presidenten Pierre Nkurunziza , som suttit på posten sedan 2005, sökte en tredje mandatperiod. Burundi gränsar till Rwanda och liksom i grannlandet är hutufolket i majoritet i landet, tutsierna en minoritet. I tidningen The Economist varnar man nu för de tongångar som hörs i landet, tongångar som vissa anser är ekon från tiden innan folkmordet på tutsier i Rwanda 1994. ”När en hutu-politiker säger att det är dags att 'pulvrisera och utrota' rebeller som bara 'duger till att dö' borde utomstående sätta sig upp. När han talar om att spraya 'kackerlackor' eller manar folk att 'börja arbetet' är det svårt att missa de gamla kodorden för att massakrera tutsier.”, skriver The Economist och påpekar att det inte är någon obskyr politiker som stått för dessa uttalanden utan den burundiska senatens talman. Det är något omvärlden måste se som en väckarklocka, skriver The Economist.
Kvinnor medlar i lokala konflikter
Presidenten tillhör hutufolket som utgör 84 procent av befolkningen, tutsier utgör 14 procent. I maj förra året dömde konstitutionsdomstolen i landet till hans fördel, detta efter rapporter om att domare hotats. Senare samma månad genomfördes en misslyckad kupp och i juli förra året valdes Pierre Nkurunziza till en tredje mandatperiod. I december dödades minst 87 personer av soldater, efter en attack mot en militärförläggning. Ett inbördeskrig pågick mellan 1993 och 2005 i vilket 300 000 personer dödades. Afrikanska unionen hade som förslag att skicka 5 000 soldater till landet, men Burundi tackade nej.
På ett annat plan arbetar sedan slutet av inbördeskriget fler än 500 kvinnor som medlar i olika konflikter. Genom sin gräsrotsmedling har man löst mer än 5 000 olika former av konflikter i landet och stöds av UN Women. När spänningarna i landet ökar får dessa kvinnor än större betydelse då de löser lokala sociala, familje- eller jordkonflikter som om de inte löses riskerar att utnyttjas, politiseras och användas för att destabilisera lokalsamhällen, skriver Huffington Post i en artikel.
Medlarnas arbete har blivit än mer viktigt efter de förnyade spänningarna i landet och jobbar tillsammans med myndigheterna i landet liksom icke-statliga organisationer för att försöka desarmera konflikter. Genom icke-våldsmetoder och dialog spelar medlarna en viktig, roll för att motverka ryktesspridning som i sin tur riskerar att leda till våld. En av medlarna, Rose Nyandwi, har genom sitt arbete varit med och kunnat hindra situationer grupper samlat vapen och gjort sig redo att attackera tutsier.
