Förra veckan antog regeringen en förordning som preciserar vilket försörjningskrav som ska gälla för att människor ska kunna få permanent uppehållstillstånd och återförenas med familjemedlemmar. Kravet är enligt IM-pristagaren och juristen Dona Hariri orealistiskt och bidrar till att öka risken för människor att förlora sina liv på flykt.
Sedan den 20 juli gäller den tillfälliga lagen om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Nivån på försörjningskravet som regeringen nu fattat beslut om bestäms av det förbehållsbelopp som Kronofogden tillämpar vid utmätning av lön. Beloppet fastställs årligen av riksdagen och varierar beroende på hur familjen ser ut. SVT har räknat ut att en ensamkommande vuxen, för att kunna återförenas med make eller maka och två barn, måste ha kvar 12 000 kronor i månaden efter att skatt och hyra är betald. Det motsvarar en månadslön på 26 000 kronor.
Samtidigt konstaterar Somar Al Naher i en kritisk krönika i Aftonbladet att den genomsnittliga lönen för jobb inom restaurang, kafé, hemtjänst, städning eller barnomsorg på under 23 000 kronor i månaden, enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).
Krav som utnyttjas
Dona Hariri, jurist och IM-pristagare 2016, tycker att kravet på försörjning är orealistiskt, både när det gäller permanent uppehållstillstånd och vid familjeåterförening. Ytterligare ett krav i förordningen är att anknytningspersonen ska ha en bostad av tillräcklig standard och storlek.
– Vi vet själva hur det är att hitta en bostad och ett avlönat arbete och oftast är bostaden inte tillräckligt stor och lönerna enbart så de täcker ens egna leverne. Så, absolut är detta fullständigt orealistiskt och kommer dessutom att innebära stora faror för de som påverkas. Jag vet att dessa krav har bäddat för en stor marknad bestående av svarta bostadskontrakt i undermåliga boenden och slavliknande arbetsförhållanden. Människor vill leva tillsammans, ingen vill splittras från sin familj och sina barn och det utnyttjar andra till sin egen fördel.
Den tillfälliga lagstiftningens regler undergräver asylrätten på flera sätt, menar Dona Hariri, och den ökar risken för att allt fler människor förlorar sina liv på flykt:
– Bland annat genom att förhindra det enda lagliga och säkra sättet att rädda familjen, anhöriginvandring. Tidigare har en vuxen i familjen rest i förväg. Nu tvingas hela familjer inklusive barn sätta sig i gummibåtar över Medelhavet och i lastbilsflak. Familjer måste fly tillsammans och göra livsfarliga resor. En annan konsekvens är att barn kommer att splittras från sina familjemedlemmar.
Asylsökande som protesterar utanför riksdagen kritiserar bland annat att många drabbas retroaktivt av lagstiftningen, vilket även gäller personer som kom till Sverige långt innan 24 november 2015.
En dörr som stängs
Den som bedöms ha skyddsstatus som flykting – det vill säga ”har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp” – får ett treårigt uppehållstillstånd. Den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande, till exempel civila som flyr från krig, får ett uppehållstillstånd som gäller i 13 månader.
– För att få permanent uppehållstillstånd ska personen ha inkomster från anställning eller näringsverksamhet som gör att hen inte är i behov av försörjningsstöd, säger inrikesminister Anders Ygeman i ett pressmeddelande efter regeringens beslut.
Först när permanent uppehållstillstånd, eller skyddsstatus som flykting, beviljats kan familjer som splittrats återförenas i Sverige. Detta förutsatt att försörjningskraven uppnås, ansökan sker inom tre månader efter att uppehållstillstånd beviljats och återförening inte kan ske i ett annat land.
– För alternativt skyddsbehövande, så kallade krigsflyktingar (majoriteten av alla syrier som fick uppehållstillstånd i Sverige 2015) som sökt asyl efter den 24 november 2015 finns inte möjlighet till familjeåterförening överhuvudtaget, säger Dona Hariri.
