Det är just nu, i en tid av ”exceptionellt växande fundamentalism, nyliberala åtstramningsåtgärder, tillbakadragande av kvinnors och sexuella minoriteters rättigheter samt rasistiska kontroller av gränser och migranter”, som redaktionen menar att Feminist Dissent behövs. Flera förutsättningar i dagens värld, i kombination, kräver en annorlunda analys av lägget, en sådan analys som enligt redaktionen för den nylanserade tidskriften, saknas både i den akademiska och allmänna diskursen.

Redaktionen förklarar valet av namn på den nya tidskriften och vidare vad som menas med religiös fundamentalism:

”Vi kallar den Feminist Dissent, eftersom vi som feminister tar avstånd både ifrån fundamentalism och nyliberalismens politiska strävan att kontrollera vår värld i dag. Men vi avviker också från den dominerande teorin och aktivismen, speciellt i den institutionaliserade västerländska akademin, som har misslyckats med att erbjuda några sekulära och progressiva svar på den pågående globala ekonomiska och politiska krisen, som inbegriper en växande fundamentalism och attacker mot den sekulära feminismens offentliga utrymme.”

”Med religiös fundamentalism avser vi moderna religiösa och politiska tolkningar av religiösa texter, som syftar till att skapa en social ordning baserad på en ’återgång till grunderna’ i ett imaginärt utopiskt förflutet. Kontroll av kvinnor sinnen och kroppar och sexuella minoriteter är central för denna ideologi.”

Fundamentalism i rampljuset

I det första numret bidrar professorn i feministisk teori, Alison Assiter, med en akademisk artikel kring universalism kontra religiös relativism och religiös identitetspolitik. Feministiskt perspektiv ställde en rad frågor till Assiter.

– Fundamentalistiska rörelser är nu ständigt i rampljuset – över hela världen. Denna växande fundamentalism uppstår samtidigt som växande åtstramningar, rasism och specifikt en rasism riktad mot muslimer och även i angrepp mot kvinnor och deras rättigheter. Feminist Dissent syftar till att utforska detta unika och oroväckande sammanflöde av omständigheter. Specifikt, försöker vi undersöka verkningarna av denna kombination av omständigheter för kvinnor. Vi ser förstås att kontrollen av kvinnors sinnen och kroppar är en central aspekt av fundamentalismen. Vi är dessutom oroade över den uttryckliga påverkan av fundamentalism när det gäller den globala harmoniseringen av religion med juridik och politik, förklarar Alison Assiter.

Men det finns fler anledningar, fortsätter hon:

– Feminister har, i sin kritik mot fundamentalister, anklagats för att bidra till rasism och imperialism. Feminister, som oss, som har kritiserat fundamentalismen, anklagas för att vara ’västerniserade’ och främjare av kolonialismen. Fundamentalister har i sin tur setts som aktörer i en kamp mot imperialismen av några inom vänstern i det globala nord.

– Ytterligare ett skäl till att etablera denna tidning är att utmana sammankopplingen av sekularism med en västerländsk, kolonial och imperialistisk position, men också att utmana påståenden som kopplar ihop antiimperialism och fundamentalism.

– Feminist Dissent syftar till att skapa ett forum där dessa typer av frågor kan diskuteras. Vi i redaktionen, är inte av en röst i dessa frågor, även om vi delar en övertygelse om att fundamentalism av alla nyanser behöver ifrågasättas samtidigt som rasism, sexism, homofobi och andra former av fördomar utmanas.

Redaktion med historia

Den nya brittiska feministiska tidskriften består av en kollektiv redaktion. 13 aktivister och akademiker, många kända namn, några från den tidigare redaktionen för Women Against Fundamentalism. I redaktionen finns medlemmar med varierande åsikter, erfarenheter och expertis, betonas i introduktionen.

Assiter är själv akademiker med intresse för feministiska och politiska frågor. Speciellt som akademiker är hon en försvarare av universalism kontra postmodernistiska och poststrukturalistiska teorier och vissa former av identitetspolitik.

– Varje medlem i redaktionen har sitt eget särskilda teoretiska, personliga och politiska perspektiv. Och var och en bidrar på sitt sätt. Några av oss är primärt akademiker, andra är artister och aktivister, säger hon.

Rashmi Varma, Sukhwant Dhaliwal, Chitra Nagarajan och Yuval Davis (medredaktör i Women Against Fundamentalism) förklarar i en inledningsartikel varför Feminist Dissent behövs.

Som främsta motiv nämner skribenterna vikten av att undersöka relationerna mellan kön och fundamentalism. Kopplingen måste ses i samband med globala samhällsförändringar under de senaste decennierna, anser skribenterna. Förändringar som den globala nedrustningen av den sociala sektorn, växande migration från landsbygden till storstäder, liksom det konstanta tillståndet av krig mot terror och för resurser. Staternas pågående nedskärningspolitik har enligt skribenterna haft avgörande följder för skapandet av den sociala och politiska situation världen befinner sig i. Nedskärningar har lett till att allt fler icke-statliga aktörer, inklusive religiösa grupper, fått möjlighet att fylla gapet när det gäller välfärd och sociala tjänster. Detta har i sin tur bidragit till att allt fler kvinnor och män ansluter till religiösa extremistiska grupper för att vinna makt, frihet och i egenskap av kvinnor även tillgång till religiös kunskap som förnekats dem inom ramen för mer traditionella religiösa och kulturella sedvänjor.

Vidare nämns att religion, liksom etnicitet och andra identitetsmarkörer, används instrumentellt och mobiliserande i konflikter, samtidigt som de politiseras allt mer med staternas godtycklighet och uppmuntran. Detta är enligt skribenterna en av de bakomliggande orsakerna till att religiös fundamentalism fortsätter växa.

Inte bara islam

Kommer Feminist Dissent fokusera på islamisk fundamentalism?

– Vi berör inte enbart islam i Feminist Dissent. En individs val av religion – oavsett om det är islam, kristendomen, hinduismen eller judendomen – är vi faktiskt inte alls oroade av. Vi är snarare intresserade av att ifrågasätta fundamentalismen i alla dess former. I det första numret av tidskriften berör vi också kristen, hinduisk och buddhistisk fundamentalism. Enligt minst en akademiskt skrivande i ämnet är faktiskt Hindutva en av de viktigaste fundamentalistiska rörelserna under 1900-talet. I huvudsak karakteriserar vi fundamentalismen som en modern politisk rörelse, som när sig på en tämligen smal och dogmatisk tolkning av religiösa texter, men som också utnyttjar modern teknik för att skaffa eller behålla makt, svarar Assiter.

Det som utmärker artiklarna i det första numret av Feminist Dissent är dock bristen på mångfald av åsikter. Artiklarna präglas av en gemensam synvinkel med inslag av stark kritik mot teorier som ”postkolonialism, postmodernism and poststrukturalism”.