Omkring 200 miljoner kvinnor och flickor i världen har utsatts för könsstympning och lider av konsekvenserna av ingreppet, enligt UNICEF, FN:s kommitté för barns rättigheter.
– Könsstympning är ett globalt problem, globalt riskerar varje år tre miljoner flickor att bli könsstympade, säger Christina Catherine Pallitto expert inom frågan från Världshälsoorganisationen WHO till DW. Könsstympning är mest förekommande i olika afrikanska regioner, i vissa länder i Mellanöstern och Asien samt bland en del migranter som kommer från dessa regioner.
WHO har i en klassifikation delat in könsstympning i fyra olika typer. I den minst omfattande formen ingår exempelvis prickning av klitoris med ett vasst föremål. Andra ingrepp utgörs av att klitoris och de inre blygdläpparna skärs bort, vilket är det vanligaste ingreppet. Vid mer omfattande ingrepp skärs även de yttre blygdläpparna bort, vilket kallas infibulation. Vid infibulation lämnas enbart en centimeterstor öppning kvar för att menstruationsblod och urin ska kunna passera. Den mest omfattande formen av könsstympning kallas i WHO:s klassifikation för klitoridektomi, vilket innebär att helt eller delvis avlägsna klitoris, enligt Nationellt Centrum för Kvinnofrid.
WHO rekommenderar mångsidiga bekämpningsåtgärder som inkluderar lagstiftning och kriminalisering i kombination med folkbildning för att informera om ingreppets hälsorisker och att initiera förändring i sociala normer.
I dagsläget minskar antalet könsstympningar men övergreppen kvarstår fortfarande för hundratals miljoner kvinnor och flickor världen över, skriver UN Women Sverige.
– För att stoppa kvinnlig könsstympning krävs insatser och förändringsarbete på flera olika nivåer. Att lagstifta mot kvinnlig könsstympning är viktigt, men det har visat sig vara en otillräcklig metod för att avskaffa sedvänjan. I december 2015 blev exempelvis kvinnlig könsstympning olagligt i hela Gambia men traditionen kvarstår fortfarande. UN Women stödjer organisationen GAMCOTRAP i Gambia som driver projekt och arrangerar utbildningar om hälsoriskerna med kvinnlig könsstympning. Syftet med projektet är att utbilda både kvinnor och män om de hälsofaror ingreppen innebär samt informera om mänskliga rättigheter för sig själva och sina döttrar.
Kvinnlig könsstympning är förbjuden i Sverige sedan 1992. En uppskattning om läget som Socialstyrelsen genomförde 2015, och som gäller flickor och kvinnor som könsstympades innan de kom till Sverige visar att omkring 38 000 kvinnor kan ha genomgått någon form av könsstympning innan de kom till Sverige, varav 7 000 är flickor under 18 år. Enligt rapporten från Socialstyrelsen finns också en riskpopulation i Sverige som bedömdes uppgå till 19 000 flickor 2015. Med det avses flickor under 18 år vars vårdnadshavare har en positiv attityd eller är ambivalenta till att fortsätta med könsstympning även efter migration:
”Att 19 000 flickor utgör riskpopulationen ska inte ses som att det finns 19 000 flickor i Sverige som riskerar könsstympning. Andelen av dem som löper en faktisk risk har inte uppskattats i den här studien. Däremot redovisas en genomgång av faktorer som påverkar attityderna och därmed riskerna när det gäller för könsstympning efter migration.”
