Det är de styrande partierna i Malmö, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som efter förslag från personalförvaltningen valt att avskaffa planen för jämställd personalpolitik. Planen gällde 2014-2016, och skulle enligt förra fullmäktigebeslutet revideras senast den 31 december 2016. Men någon revidering blev aldrig aktuell. Sedan den 1 januari gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen, som enligt förvaltningen och den politiska majoriteten kräver nya arbetssätt och gör att planen inte längre går att använda.
– Vi har jämställdhetsintegrering inskrivet i budgettexterna, vi saknar inte ambitioner och mål ändå. De sakerna vi sa 2014 de fortsätter vi med, de är med i vardagsarbetet. Jag tänker att vi har mycket på plats genom de dokument vi har på det här området sedan innan, säger Carina Nilsson.
Tidigare jämställdhetskommunalrådet Martina Skrak (V) håller inte med, utan menar att beslutet om att avskaffa planen signalerar en tydlig ambitionssänkning vad gäller jämställdhetsarbetet i Malmö. Hon menar att planen går utöver vad diskrimineringslagen kräver, genom att beskriva mål och konkreta åtaganden för att öka jämställdheten inom personalområdet. Planen har bland annat lyft att kommunen som arbetsgivare måste erbjuda heltider och fasta trygga anställningar.
– Vi vet att deltidsarbete är en viktig orsak till ojämställda löner. Om man bara ska förhålla sig till vad lagen säger missar man det. Lagen säger heller inget heller om inflytande på arbetsplatsen, vilket är särskilt viktigt på LO-kvinnors arbetsplatser. Man måste vilja mer än att förhålla sig till lagen om man vill ha jämställdhet, säger Martina Skrak.
Skrak och Vänsterpartiet ville att planen skulle omarbetas i stället för att avskaffas i väntan på det ramverk som personalförvaltningen nu kommer att utforma utifrån lagstiftningen.
Carina Nilsson (S) och Martina Skrak (V).
Under fullmäktigesammanträdet förra veckan välkomnade Feministiskt initiativs ledamot Lisa Rydje ett ramverk som arbetar utifrån en intersektionell analys, men menade att det inte får ske ”på bekostnad av de proaktiva åtgärder och ambitioner som funnits” i det nu avskaffade dokumentet.
– Vi ser ändå en vinst i att där en tidigare kunnat visa att till exempel kvinnor med deltidsarbete inom vården är speciellt utsatta, kan en se tydligare att i den gruppen finns en ännu större utsatt grupp, som är de personer som invandrat – främst kvinnor främst äldre som jobbar inom vården, så att en får en större förståelse och kan se fler nyanser, sade Rydje.
En konkret åtgärd som Malmö stad fick mycket uppmärksamhet för var då drygt tusen av de lägst avlönade i kvinnodominerade yrkesgrupper fick 1 000 kronor mer i månaden 2012, som ett första steg mot en jämställd lönepolitik. Men enligt förvaltningen syns inte längre något av den satsningen i lönestrukturen.
– För de individerna har det betytt mycket att komma upp i lön, men nyanställda har inte fått del av detta, så vi ser inte längre ökningen när vi slår ut siffrorna, bekräftar Carina Nilsson (S).
Delvis beror det enligt Nilsson på att rekryteringen inte fungerar som den ska, men hon ser inte detta i sig som skäl till att bevara den politiska styrningen av jämställdhetsarbetet i väntan på det nya ramverket. Enligt beslutet i fullmäktige ska målindikatorerna i den tidigare planen fortsätta att följas upp, åtminstone 2017, vilket Martina Skrak påpekat inte är samma sak som att åtgärderna genomförs. Men Carina Nilsson betonar att ambitionerna är fortsatt höga och ser ingen risk för bakslag:
– Det är jätteviktigt att tänka såhär, att det sker något i en organisation som har så starkt fokus på jämställdhet. Där flyttas positionerna fram. Man är mycket mer uppmärksam i och med att vi har verktygen.
Blir det fler jämställdhetsutmärkelser för Malmö kommun?
– Ja det hoppas jag för det finns ingen minskad ambition. Jag är inte bekymrad för att vi går tillbaks, nu är vi på en ny punkt som vi kan ta nästa steg ifrån.
