För två år sedan publicerade riksförbundet Unizon Kvinnofridsbarometern som visade att drygt nio av tio kommuner inte hade en skriftlig och på ledningsnivå beslutad strategi för att säkerställa skolgången för barn som bor på skyddade boenden.
Feministiskt Perspektiv har under en vecka i januari talat med 19 kvinnojourer om hur det ser ut för de barn som bor på just deras skyddade boenden. Intervjuerna visade att det fortfarande finns stora problem i hur kommunerna hanterar problemet – som mest kan barnen få vänta upp till en termin för att få en skolplats.
I framkant
Sollentuna kvinnojour är en av de jourer som för två år sedan hade stora svårigheter att få skolplatser till barnen på boendet. Sollentuna kommun hade då ingen strategi för att säkra skolgången för dessa barn.
Men i dag är Sollentuna i framkant på området. Efter idog uppvaktning från Sollentuna kvinnojour beslutade barn- och ungdomsnämnden 2015 att barn som bor på det skyddade boendet ska garanteras skolplats inom två veckor. Rutinen innebär att två kontaktpersoner på barn- och ungdomsförvaltningen nu ansvarar för att hitta skolplatser och står för kontakten med hemkommunen.
Enligt Vuokko Erman, verksamhetschef på Sollentuna kvinnojour, brukar det oftast inte ta mer än en vecka innan barnen som bor på deras skyddade boende får en plats i skolan.
– Vi är väldigt nöjda med hur det fungerar nu. Innan den nya rutinen kom på plats så hade vi det precis som många andra kommuner har det i dag. Vi fick ringa runt till skolorna för att se vilka som hade plats och det var ofta mycket diskussion kring om och hur de kunde ta emot barnet. Det var krångligt och tog lång tid.
Lagarna tolkas olika
Vuokko Erman menar att det största problemet då var att skolorna var osäkra på regelverket och att de hanterade frågan godtyckligt, speciellt gällande vårdnadshavarnas godkännande. Många av de barn som bor på skyddade boenden har fortfarande båda föräldrarna som vårdnadshavare, trots att den ena är orsaken till flykten. För att byta skola behövs i regel båda vårdnadshavares godkännande, men detta kan skolorna kringgå om särskilda skäl föreligger.
– Där ligger ansvaret på politikerna i kommunen, de måste sköta det här så att tjänstemännen och skolorna vet vad som gäller. Det skapar trygghet för skolorna och för oss, men även för kvinnorna och barnen som bor hos oss, att de vet att de kommer att få en plats i skolan, säger Vuokko Erman.
Hon understryker vikten av att barnen kommer i skolan så snart de är redo – för ha något normalt i livet där allt annat har ställts på ända.
– De har behövt flytta och fått lämna sina vänner, klasskompisar, släkt och familj, och får ibland inte ens kontakta dem på ett tag. Det gör dem väldigt isolerade. Då blir skolan det enda normala som finns kvar, en trygg plats som visar att livet inte bara är våld, rädsla och otrygghet.
Soley Aksöz Lithborn (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna kommun, var inte med och tog beslutet om rutinen, men är nöjd med att ha den på plats:
– Det är oerhört viktigt att alla barn i Sollentuna får en likvärdig och bra skolgång och att vi inom kommunen skapar förutsättningar för att möjliggöra det.
Del 1: Barn på skyddade boenden kan få vänta i månader på skolplats
