Efter många år av protester och krav från kvinnorörelsen i Kanada, avskaffas tvåårsregeln för utländska personer som gifter sig med kanadensiska medborgare. Enligt den tidigare lagen, som är avskaffad från och med april 2017, var de som ingick äktenskap och partnerskap med medborgare i landet tvungna att stanna kvar i relationen i två år för att få permanent uppehållstillstånd. Regeringen motiverar sitt beslut om lagändring med respekt för jämställdhet mellan könen och vikten av familjeanknytning.
En liknande lag finns i Sverige. Kvinnorättsorganisationer har i många år kämpat för att lagen ska hävas. Det är i regel kvinnor som kommer till Sverige på grund av anknytning till en man och befinner sig i våldsamma relationer som drabbas av tvåårsregeln.
”I mer än 30 år har såväl olika myndigheter som ideella organisationer upplyst om problematiken som dessa kvinnor befinner sig i. Kritiken har stegrats.(År 1983 skrev regeringen en proposition) 1995 kom Kvinnovåldskommissionens utredning Kvinnofrid, SOU 19995:60. Där konstaterades, i kapitel 14, att den nuvarande rättstillämpningen med så kallad uppskjuten invandringsprövning (tvåårsregeln) är oacceptabel för kvinnor av utländsk härkomst som utsätts för våld av sin man”, skriver Bernardita Núñez och Alfhild Oenema från Terrafem, i en debattartikel i Feministiskt perspektiv från 2014
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) skriver på sin hemsida:
”Så kallade ”snabba anknytningar” utgör i dag den överväldigande majoriteten av anknytningsärenden. Detta innebär att ett par, oavsett om de är gifta, inte stadigvarande bott tillsammans utomlands. Vid snabba anknytningar får den utländska personen ett tillfälligt uppehållstillstånd och kan efter två år, om förhållandet består, söka permanent uppehållstillstånd. Denna så kallade ’tvåårsregel’ försätter den utländska personen, oftast en kvinna, i ett underläge i relation till anknytningspersonen, oftast en man. Sammantaget belyser utredningen därmed att det finns starka jämställdhetsskäl som talar emot tvåårsregeln.
