Startsida - Nyheter

Nyheter

S-kvinnors nya program fokuserar på arbetslivets villkor

I helgen ska S-kvinnor anta ett nytt politiskt program och välja ny förbundsstyrelse, när 100 ombud från hela landet samlas i Karlstad. Feministiskt perspektiv ställde fyra frågor till förbundsordförande Carina Ohlsson, om separatism, de unga afghanernas sittstrejk och det nya programmet. Bland annat.

Vilka är de viktigaste inslagen i S-kvinnors nya politiska program Den feministiska kampen?

– Det handlar om att ta ett helhetsgrepp – att utveckla det feministiska samhällsbygget. Arbetslivsfrågorna är fortfarande centrala, ta kampen för jämställda löner, arbetsvillkor, och arbetsmiljö. Det är så tydligt kopplat till kvinnors alarmerande ohälsotal. Satsningar på välfärden – det är nära kopplat både till kvinnors möjligheter att delta i arbetslivet på samma villkor som män och inte minst behövs satsningar för etablering, för utlandsfödda kvinnor som länge stått utanför arbetsmarknaden.

Separatism och normkritik är två feministiska verktyg som ofta ifrågasätts, hur länge kommer Socialdemokraterna att behöva ett kvinnoförbund, och pågår det inom S-kvinnor någon uppgörelse med den heterofokuserade tvåkönsnormen?

– Kvinnoförbund behövs, så länge vi lever i en patriarkal könsmaktsordning behöver vi både belysa detta och stärka varandra. På samma sätt som de flesta partier har ungdomsförbund – det handlar (så klart) inte heller om att partierna lyfter ut ungdomspolitiska frågor, utan om att stärka frågorna, stärka varandra och gemensamt lyfta sina perspektiv på politiska frågor. Som sidoorganisationer är vi viktiga och starka delar av partiet.

– Så länge vi styrs av normer är normkritik viktigt. Så länge vi lever i ett patriarkat så är det viktigt att belysa den påtagliga maktobalans som finns mellan män och kvinnor. Det betyder absolut inte att vi tappar andra diskrimineringsgrunder, tvärtom. Det är viktigt att ha en god förståelse för hur olika maktstrukturer påverkar våra liv och att även andra faktorer spelar in och överlappar varandra när det gäller diskriminering, så som klass, ålder, sexualitet eller etnicitet.

Den senaste tiden har röster, även socialdemokratiska, höjts för att permanenta den tillfälliga asyllagen. Hur ser du på det?

– S-kvinnor står upp för en human flyktingpolitik och vill inte permanenta att den nuvarande tillfälliga asyllagen. Vi vill återgå till permanenta uppehållstillstånd och rätten till familjeåterförening.

Just nu pågår en historisk manifestation där unga afghaner själva kräver stopp för utvisningar. Kommer S-kvinnors kongress fatta beslut eller anta något uttalande kring detta?

– Det är en viktig fråga och den kommer att tas upp i motion. Det är kongressen som beslutar om vilka uttalanden som antas utifrån våra politiska frågor, konstaterar Ohlsson, och betonar samtidigt att det handlar om ett komplext område som berör många frågor:

– Dels handlar det om Migrationsverkets bedömningar av säkerhetsläget i ett visst land; deras riktlinjer är i nuläget att de gör individuella bedömningar av varje enskilt fall när det gäller just Afghanistan, beroende på vilken del av landet vi talar om. Vi har inte tagit ställning för att på något sätt förändra Migrationsverkets mandat att göra de rättsliga ställningstagandena, däremot finns röster som vill att den säkerhetsbedömningen görs om.

– Dels talas det både om uppehållstillstånd, om asyl och om amnesti. Det är olika saker och vi får inte blanda ihop begreppen hur som helst, det är oerhört viktigt för rättssäkerheten och för att värna asylrätten. Dels handlar frågan om hur vi behandlar barn och barn ska alltid skyddas särskilt. Då får givetvis inga utvisningar göras utan att det finns ett säkert mottagande, och det kan i princip inte garanteras för de här barnen. Dels är det en fråga om asylprocessen, där Migrationsministern nu också uttalat sig om att tiden till beslut måste kortas, det välkomnar vi.

– Inga barn eller ungdomar ska behöva vänta så länge, i dag är processerna så långa att vi har barn och unga som väntat åratal på ett besked, tills de kanske hunnit bli helt etablerade i Sverige och till och med myndiga och då har besluten sedan omprövats som vuxna. Självklart måste vi ha humana processer och väntetiderna på beslut måste kortas.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV