En lagrådsremiss ska läggas fram i november och en proposition överlämnas till riksdagen i mars nästa år. Överenskommelsen mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna handlar huvudsakligen om övergripande drag, utan närmare detaljbeskrivning. Överenskommelsen handlar inte om ett totalt vinstförbud, utan snarare en modell som ska utgöra underlag för förhandlingar. I modellen ingår ett vinsttak, oklart på vilken nivå, vilket såväl allianspartierna som Sverigedemokraterna är starkt emot.
Överenskommelsen innebär att Vänsterpartiet, under förhandlingarna med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, backat från kravet på ett totalt vinstförbud. Vänsterpartiet skriver i ett uttalande bland annat att:
”Våra partier är överens om att vinstjakten som incitament ska bort från välfärdssektorn. Vår gemensamma utgångspunkt är att behoven i skola, vård och omsorg gör att det inte finns utrymme för vinstutdelning av skattemedel till aktieägarna om verksamheten utförs av ett bolag. Detta är en omfattande process, som måste ske i flera steg.”
Opinionsundersökningar visar att en majoritet av väljarna är emot vinster i skattefinansierad välfärd, men oppositionen mot förslaget i riksdagen gör det osäkert om förslaget alls kan förverkligas. Risken att är att vinsttaket höjs så högt som möjligt, i förhandlingarna med oppositionen inför omröstningen i höst.
– Är det så att riksdagen fortsätter att sätta stopp för förändringar som innebär att vi begränsar vinstjakten i välfärden så är det i slutändan väljarna som får avgöra det i valrörelsen 2018. Och vi vet var väljarna står. Sju av tio väljare vill begränsa vinsterna i välfärden, säger Ardalan Shekarabi till Sveriges Radio.
Politiska kommentatorn Margit Silberstein skriver i Dagens samhälle att ”oavsett hur hårdfört förslaget blir, om det ska gälla för hela välfärdssektorn eller inte, skulle det inte passera riksdagen”.
Svenskt näringslivs vd Carola Lemne kallar överenskommelsen som begränsar vinsten i välfärden helt enkel ”skrämmande”, och menar att lagreglering av privata företags vinster ”är ett kraftfullt ingrepp i äganderätten och den fria företagsamheten”.
I en debattartikel på Svenskt näringslivs hemsida kallar representer från Friskolornas Riksförbund, Almega, Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna, överenskommelsen ”inte bara ansvarslöst utan också djupt tragiskt”. Vidare menar de att utredningen av Ilmar Reepalu, tidigare kommunalråd för Socialdemokraterna, som ligger till grund överenskommelsen har missat ”en gyllene chans att föreslå kvalitetsstärkande åtgärder”.
