Rohingyafolket fördrivs från sina hus och fler än 70 byar har bränts i nordvästra Burma. Folkmordet och förföljelsen av fattiga muslimska minoritetsgruppen Rohingya som eskalerades sedan 25 augusti är omfattande och det mest brutala på decennier.
FN-chefen António Guterres anser att våldet i delstaten Rakhine i Burma utvecklas allt mer till en ”humanitär katastrof”. Omkring 146 000 människor tillhörande minoritetsfolket rohingya har flytt våldet till grannlandet Bangladesh sedan oroligheterna bröt ut den 25 augusti.
Omkring 123 000 rohingyaflyktingar har nått Bangladesh, meddelar UNHCR.
– Detta är det mest dramatiska och förödande jag har sett under mina 15 års arbete med flyktingar, säger UNHCR:s språkrör Vivian Tan som följer flyktingarna från Burma till Bangladesh.
Fredspristagaren Aung San Suu Kyi som har mött internationellt fördömande för sin tystnad, tillbakavisade rapporteringarna om folkmordet och våldet mot rohingyafolket och kallat dem för "falsk information i syfte att stödja terroristernas syften".
Vittnesmål från de rohingyer som flytt till Bangladesh tyder på att våldet mot de civila begås av den burmesiska armén.
– Rohingyansk civilbefolkning drabbas av en akut humanitär kris på grund av brist på sjukvård, mat, förlust av hus och hem, egendom och kreatur, och av svåra skador på grund av den urskillningslösa beskjutningen från de militära trupperna och beväpnade buddhistiska extremister som fortsätter idag, enligt Swedish Rohingya Association.
Därför uppmanar Swedish Rohingya Association den svenska regeringen att ”snarast ta sitt ansvar och fördöma våldet i Burma”. Organisationen anordnar en demonstration i Stockholm den 8 september.
Enligt Amnesty International finns det uppskattningsvis 800 000 statslösa medlemmar av rohingyafolket i den burmesiska delstaten Rakhine, som gränsar till Bangladesh. De flesta burmeser betraktar rohingyafolket som illegala bengaliska immigranter, något som dock avvisas av myndigheterna i Bangladesh. År 1974 berövade den burmesiska diktaturen rohingya deras burmesiska nationalitet. Många av folkgruppens medlemmar saknar helt identitetshandlingar.
Baserat på omfattande intervjuer med rohingyer, både i Burma och i Bangladesh, kompletterat med analyser av satellitbilder, foton och videor visar Amnesty rapporten från december 2016 hur dussintals människor har gripits godtyckligt av militären. Human Rights Watch har i sin rapport 2017 gett en liknande bild av rohingyafolkets utsatthet.
Burmesiska soldater har våldtagit och begått sexuella övergrepp mot rohingyakvinnor och rohingyaflickor under säkerhetsoperationer, vanligtvis som en del av räder när män i byn har flytt, bekräftar Amnesty i 2016 rapporten.
