Lancets stora studie visar att mellan åren 2000 och 2016 har antalet människor över 65 år som utsätts för värmeböljor ökat och uppgår nu till 125 miljoner. Väderrelaterade katastrofer har ökat med 46 procent mellan 2000 och 2013. De som drabbas värst är människor i låg- eller mellaninkomstländer.
En miljard människor kan tvingas fly på grund av klimatförändringarna i slutet av detta århundrade. Och femtio års arbete för en bättre global hälsa riskerar att undermineras på grund av klimatförändringarna. Bland annat dör många människor i förtid på grund av luftföroreningar. Statistik från WHO visar att 71 procent av städerna som ingår i deras databas inte når upp till WHO:s rekommenderade gränsvärde för luftpartiklar och 2015 dog nästan två miljoner i förtid i Sydostasien på grund av luftföroreningar. Klimatförändringar har också inneburit att förekomsten av denguefeber har ökat.
Lancets studie visar både på vilka effekter klimatförändringarna har, vilka åtgärder som vidtagits för att vända utvecklingen och vilka effekter de har haft. I en del av undersökningen där 40 länder tillfrågats om de har utvecklat nationella vårdplaner för att hantera effekten av klimatförändringar svarade 30 att de hade det, omkring 45 procent av de städer som svarade har genomfört riskbedömningar för klimatförändringar och generellt har beredskapen på nationell nivå att möta klimatförändringar ökat markant mellan 2010 och 2016. Samtidigt har bara en tredjedel av de svarande länderna vidtagit åtgärder för att öka hanteringen av klimatförändringar inom landets infrastruktur vad gäller vård och hälsa. Den förnybara energin har ökat med 20 procent på global nivå mellan åren 1993 till 2013. Samtidigt saknar en stor del av världens befolkning fortfarande tillgång till elektricitet. Över en miljard har inte tillgång till el och hela 2,7 miljarder tvingas förlita sig på bränsle som är farligt, icke-förnybart och ineffektivt.
Risk för tre graders uppvärmning
Vad gäller finansiering och ekonomi visar Lancet att investeringar i förnybar energi och energieffektivitet ökade 2016 och att fossila bränslen inte längre utgör en majoritet av energiinvesteringarna globalt sett. Det syns också på hur många som jobbar inom respektive sektorer på energimarknaden: 2016 jobbade fler inom den förnybara energisektorn, 9,8 miljoner globalt sett, jämfört med 8,6 miljoner inom utvinning av fossila bränslen. En titt på den globala nyhetsbevakningen visar att rapportering om ämnena hälsa och klimatförändringar ökat med 78 procent, och forskningsrapporter på samma ämnen har tredubblats sedan 2007. Samtidigt påverkas produktiviteten av klimatförändringar och, inte minst, värmeböljorna som kopplas samman med dem: För arbetare på landsbygden har arbetskapaciteten sjunkit globalt med 5,3 procent mellan 2000 och 2016.
I tisdags varnade också FN:s miljöprogram (Unep) för att allt för lite görs för att nå Parisavtalets mål och uppmanade både stater och icke-statliga aktörer att göra mer. Målsättningen att begränsa uppvärmningen till högst två grader celsius under detta århundrade kommer inte att nås om inte betydligt mer görs, och om USA lämnar avtalet som planerat kan läget bli än värre. Enligt en FN-rapport om utsläpp inför klimatmötet i Bonn, som pågår 6-17 november, kommer vi sannolikt att se en ökning med tre grader fram tills 2100 – även om Parisavtalets uppfylls till fullo. Det krävs alltså mer.
Positivt är att ökningen av koldioxidutsläppen har minskat. Samtidigt varnar rapporten för att andra växthusgaser fortfarande ökar, bland dem metangasen. Och en starkare ekonomisk tillväxt kan också innebära att koldioxidutsläppen ökar på nytt, rapporterar UN news.
