Representationen av anställda med utländsk bakgrund vid statligt finansierade kulturinstitutioner i Norden har blivit sämre mellan 2000 och 2015. Det visar en ny rapport: Kultur med olika bakgrund, från Kulturanalys Norden vid Myndigheten för kulturanalys. Trots att antalet anställda med utländsk bakgrund har ökat har ökningen inte skett i samma takt som ökningen bland befolkningen, och därmed har representationen minskat. Framförallt är chefer med utländsk bakgrund underrepresenterade och i Finland och Danmark har andelen anställda chefer med utländsk bakgrund minskat under mätningsperioden.
I Sverige och Norge låg representationen av anställda med utländsk bakgrund vid statligt finansierade kulturinstitutioner på 15 procent 2015, till skillnad från Danmark med omkring 10 procent och Finland med 6–7 procent. Men alla siffror har gemensamt att det är betydligt under nivån för andelen personer med utländsk bakgrund i respektive land. Dessutom är västeuropéer och engelsktalande överrepresenterade bland anställda som är utlandsfödda, medan personer från Asien, Afrika och Latinamerika är underrepresenterade jämfört med befolkningen. Samtidigt finns stora skillnader mellan olika konstformer. Medan scenkonstinstitutionen har hög andel anställda med utländsk bakgrund i alla länder som deltagit i mätningen, har museisektorn en generellt låg representation.
– Resultaten visar att alla inte har samma möjligheter till anställning, och särskilt inte på ledande positioner. Rapporten ger en bild av läget i dag och pekar på utmaningar framöver. Rapporten gör det möjligt att följa utvecklingen över tid, och se om det sker en förbättring inom området, säger Sverker Härd, myndighetschef på Myndigheten för kulturanalys, i ett pressmeddelande.
Rapporten presenteras och debatteras på den nordiska kulturpolitiska dagen, Vem får vara med? den 29 januari 2018, som invigs av Alice Bah Kuhnke, Sveriges kultur- och demokratiminister, och Bård Folke Fredriksen, statssekreterare vid Norges kulturdepartement.
