Cirka 3 000 barn bor i skyddat boende varje år. Det gäller barn som har bevittnat eller själva utsatts för våld, många av dem under lång tid. Våldet får allvarliga konsekvenser för barnets psykiska och fysiska hälsa, påverkar och förstör en del av barndomen. En fjärdedel av barnen som bor i skyddat boende i dag uppfyller alla kriterier för posttraumatisk stress, men får ändå inte de insatser som skulle behövas från barn- och ungdomspsykiatrin. Dessutom påverkas skolgången negativt, självskadebeteende och kriminalitet är vanligare bland dessa barn – en av de mest sårbara grupperna i samhället betonade regeringens utredare Fredrik Lundh Sammeli i samband med att utredningen Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende överlämnades till barn-, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér på måndagen.
Den sammantagna situationen för barn i skyddat boende risken för att att de i vuxen ålder ska utsättas eller utsätta andra för våld.
– Det är ett problem att de här barnen inte vistas på skyddat boende utifrån en egen bedömning, en egen insats där myndigheter och socialtjänsten ser till deras behov och har fattat beslut utifrån deras förutsättningar, säger Lundh Sammeli.
Han konstaterar också att skyddade boenden ofta är små, med få anställda, många volontärer, ingen särskild kompetens kring barn, de tar inte emot alla barn (gäller till exempel tonårspojkar) och barn får inte alltid information, boendetiderna blir långa boendetider både på grund av bristande planering och bostadsbrist, definition, samtidigt som enhetliga krav saknas.
– Det här är barn som för samhället är synliga, samtidigt som vi i mångt och mycket behandlar dem som osynliga, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Över 70 procent av barnen i skyddat boende har utländsk bakgrund. Orsaken är enligt utredningen att de nätverk och kontakter som andra kan finna stöd hos oftare saknas i denna grupp.
Utredningens iakttagelser:
Barn får inga egna beslut utan räknas som medföljande
Barnutredningar avslutas ofta i och med att den vuxna placeras i skyddat boende
Barnen följs inte upp, varken under eller efter vistelsen (det inte ens säkert att den vuxnas vistelse följs upp)
Barn blir alltför ofta utan skolgång
Bristande tillgång till hälso- och sjukvård
Det skyddade boendet blir ingen fredad zon på grund av umgänge med våldsutövande förälder
Stora skillnader råder mellan kommunerna
Förslagen som utredningen lämnar syftar till att skapa en fungerande vårdkedja där barns rättigheter och behov står i fokus och varje enskild länk håller samman, där egna skyddsbehov som skolgång, delaktighet och trygg utflyttning tillgodoses.
Bland förslagen:
Tydligare definition och reglering av skyddat boende
Skyddat boende blir en ny placeringsform
Kvalitetskrav i skyddat boende
Trygg utflyttning
Socialtjänst ska kunna överlämna utförandet till annan utförare än kommunen, men kommunen har det yttersta ansvaret för insatsernas kvalitet och står för kostnaderna. En särskilt utsedd socialsekreterare ska följa, besöka boendet, erbjuda besök hos hälsa-och sjukvården, säkra rätten till skolgång som om barnet var bosatt i kommunen. Socialnämnden ska kunna fatta beslut om placering och ändrad skolgång med bara ena vårdnadshavarens samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa.
– Med ett bra arbete går det att få samtycke till placering, men ett barn ska aldrig hamna i kläm mellan föräldrar som inte ger samtycke, säger Lundh Sammeli.
Utredningen föreslår även utbildningsinsatser för domstolar och familjerätter, och att modellen för umgänge och hur umgängesstöd fungerar ses över på sikt och ur barns perspektiv. Detta då utredaren menar att frågan inte går att bortse från, trots att den inte ingått i uppdraget.
Nu krävs enligt utredaren ett målmedvetet arbete kring implementering och kunskapsuppbyggnad, där Socialstyrelsens uppdrag i samarbete med länsstyrelserna och Nationellt centrum för kvinnofrids befintliga arbete stärks.
– De här barnen har inte tid att vänta. Stärkta insatser till barn och kvinnor i skyddat boende kommer att bidra till att förebygga upprepat våld och ohälsa hos de drabbade. Barn är framtidens vuxna. Med dessa åtgärder förebyggs också våld i kommande generationer.
