Åsikterna om kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter går isär bland politikerna. Det ses både som en viktig plattform som ger frågor om mänskliga rättigheter ökad betydelse, och som en diskussionsklubb utan reellt inflytande. Den av vissa kritiserade rådsformen gör det dock möjligt för civilsamhället att delta. Våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, prostituerades mänskliga rättigheter, hbtq-rättigheter och barnkonventionen är några av de frågor som varit uppe till diskussion under de dryga två år som rådet existerat.

Feministiskt Perspektiv har talat med några av de experter som sitter i rådet och de tycks vara överens om att rådet håller på att finna sin roll.

– Det var lite trevande i början, men jag tycker att rådet har blivit bättre på att hitta sin plats och form och vilka frågor vi ska syssla med, säger Isak Reichel som är Judiska centralrådets generalsekreterare och sakkunnig i rådet.

Annika Jyrwall Åkerberg från Civil right defenders håller med.

– Det har blivit mycket bättre. I början visste vi inte riktigt vår roll men nu tycker jag att det har klarnat, och att vi börjar få återkoppling på ett helt annat sätt.

Hur får ni återkoppling?

– Det kan vara att det har lyfts fram olika saker som borde undersökas inom ramen för ett arbete som kommunen eller staden har. Då får vi återkoppling på ett senare möte på vilket sätt vår rekommendation har hanterats.

Statsvetaren Maud Eduards är av uppfattningen att arbetets råd ger resultat.

– Viktiga politiska frågor är ju uppe hela tiden och en del av dem vet vi har fått konsekvenser. Jag har själv drivit frågan om kvinnors organisering, och det blir fortsatt stöd till det arbetet.

I fråga om kritiken tycker Eduards att det handlar om hur man ser på politik.

– Politik är mer än att träffas i ett rum och banka igenom ett beslut och så är det färdigt. Fi är ett litet parti som har kommit in i fullmäktige senaste valet. De måste kunna finna sina former, då behöver man prata politik. De politiska diskussionerna är jätteviktiga.

Ser du det som att det är Fi:s råd?

– Formellt är det ju kommunstyrelsens råd, men det har tillkommit på Fi:s initiativ. Och det är Fi som har ordförandeposten och därmed ansvar för arbetet i rådet. I den meningen kan man se rådet som deras. Mänskliga rättigheter är ju en central fråga för Fi, andra partier har ansvar för andra rotlar. Man måste vara medveten om att ett litet, nytt parti som Fi måste balansera mellan att vara tydliga gentemot väljarna och driva sin egen profil, och vara anpassliga och samarbeta med majoriteten i övrigt och bli legitima samarbetspartners.

Kan den politiska situationen göra att de här frågorna inte drivs så effektivt som det skulle kunna göras?

– Jag tror att det är en politisk realitet, den här balansgången, mellan tydlighet och legitimitet.

Isak Reichel tycker att den nuvarande formen för rådet fungerar bra.

– Som det är nu, vad jag förstår, så kommer vi in när olika policydokument tas fram. Däremot så är vi inte inne och diskuterar till exempel budgeten för staden. Det kan vara ett sätt att öka betydelsen för rådet.

Annika Jyrwall Åkerberg menar att rådet skulle kunna kopplas in i ett tidigare stadium.

– I väldigt många fall finns redan en pågående verksamhet, och där är det mycket svårare att få input helt enkelt.