Ninette Umurerwa är verkställande sekreterare för organisationen Haguruka som jobbar för kvinnors och barns rättigheter i Rwanda sedan 1991. De jobbar bland annat med samhällsutbildning, där de ger information om lagar samt ger juridisk rådgivning.

– Dagens utmaning är att verkställa lagar. Kvinnor måste förstå att de är skyddade av lagen, säger Ninette Umurerwa.

De vanligaste problemen de möter rör egendom, våld i hemmet och könsrelaterat våld. Enligt Ninette Umurerwa beror det könsrelaterade våldet främst på det patriarkala systemet.

– Samhället är inte ett paradis. Det är ett patriarkalt system, där man inte förstår jämställdhet mellan könen. Män känner att deras makt är reducerad. De måste dela på mark och på ekonomin, vilket kan orsaka konflikter. Även fattigdom och familjeplanering kan vara orsaker, säger hon.

Inte bara siffror

Rwanda imponerar internationellt, bland annat med högst andel kvinnor i världen bland parlamentarikerna. Rwanda slår även Sverige i jämställdhet, enligt senaste upplagan av The Global gender gap report, som släpptes av World economic forum i höstas. Rapporten undersöker klyftor mellan könen inom fyra olika kategorier: ekonomiskt deltagande och möjligheter, utbildningsnivå, hälsa och överlevnad samt politisk makt. Enligt rapporten har Rwanda ”stängt klyftan” till 82 procent, medan Sverige stängt den till 81 procent.

Samtidigt finns stor förändringspotential, enligt Abigail Booth, verksamhetschef på Kvinna till kvinna, som i maj förra året inrättade sig i huvudstaden Kigali och som nu samarbetar med Haguruka:

– Man ska inte fastna i siffror, utan man måste se till det kvalitativa deltagandet. Det får inte stanna vid att kvinnor sitter och närvarar, de måste delta aktivt och göra sina röster hörda. Det händer inte riktigt i dag, särskilt inte på lokal nivå.

Kvinna till kvinna fick upp ögonen för Rwanda, då de är verksamma i grannlandet Kongo.

– Rwanda är ett postkonfliktland och vi ser att det finns ett behov, säger Malin Brenk, regionchef för Kvinna till kvinnas verksamhet i Afrika.

Värderas lägre

Traditionella normer och värderingar lever kvar, vilket innebär att kvinnor värderas lägre och anses vara de som ska ta hand om familjen och jordbruket.

– Det förekommer mycket våld i hemmet och vissa kvinnor tycker att det är befogat, om de till exempel bränner maten, säger Malin Brenk.

Metoo-kampanjen som forsat fram globalt nådde endast en liten elit i Rwanda.

– En väldigt liten del av befolkningen är på sociala medier, så den fick inte så stort genomslag, säger Abigail Booth, men överlag menar hon att utvecklingen går i rätt riktning.

– Mycket är redan gjort genom en väldigt bra policy. Den ger en röst till kvinnor, även utanför eliten. I dag är det till exempel en rättighet att det är lika tillgång till mark mellan kvinnor och män. De ärver lika mycket.

Fler förändringar

Solange Impanoyimana, programansvarig för Kvinna till kvinna, har tagit del av de positiva förändringarna.

– För tio år sedan var jag som kvinna inte tillåten ett bankkonto. Jag tjänade pengar, men jag behövde en mans signatur för att ta del av min lön. Nu finns det lagar som ändrat det.

Ninette Umurerwa bekräftar detta.

– Vi har en bra lagstiftning som skyddar både kvinnor och män. Rwanda har ett system som stödjer jämställdhet. Kvinnor ses som viktiga i landets utveckling och kvinnor går i skolan i större utsträckning än tidigare. Jag känner mig uppmuntrad som kvinna, säger hon.

Men fler förändringar behövs, enligt Solange Impanoyimana.

– I dag saknas fortfarande en tro på sig själv som kvinna, att man kan åstadkomma saker, på grund av normer och traditioner, säger hon.