Enligt EU:s byrå för grundläggande rättigheter lever många romer i EU ett liv likt människor i världens fattigare länder och EU:s medlemsstater misslyckas med att nå de flesta av sina integrationsmål. Soraya Post, (Fi), om en ny rapport om romers situation i EU.
Förra veckan organiserade vi för det tredje året i rad Romaveckan i EU-parlamentet. Jag är initiativtagaren till detta event som består av en rad seminarier, filmvisningar, teaterföreställningar och utställningar som arrangeras i samarbete med Europaparlamentet,
Europeiska kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europarådet, Bryssel stad, ett flertal EU-parlamentariker från olika politiska grupper, det tvärpolitiska parlamentariska nätverket mot rasism i EU-parlamentet (ARDI) och många organisationer från det civila samhället runt om i Europa.
Det är ett tillfälle för experter, aktivister och politiker från hela Europa att utbyta idéer och utveckla strategier för att bekämpa antiziganismen, den specifika typen av rasism som riktas mot romer. Trots insatser på nationell, europeisk och internationell nivå kan en ihållande och strukturell antiziganism upptäckas på alla nivåer i samhället och i hela Europa.
Under Romaveckan organiserade jag och Bodil Valero, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, ett seminarium om antiziganism. EU-kommissionären för jämställdhetsfrågor Vera Jourova och Michael O’Flaherty, direktören för EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, var bland talarna. Michael O’Flaherty presenterade resultaten i en ny rapport från FRA, Ett bestående problem: antiziganism som ett hinder för integrering av romer. Enligt FRA lever många romer i EU ett liv likt människor i världens fattigare länder och EU:s medlemsstater misslyckas med att nå de flesta av sina integrationsmål.
Rapporten lyfter fram olika problemområden, bland annat att antiziganismen inom EU fortfarande är stor, och en av tre romer har utsatts för trakasserier. Den visar också att levnadsvillkoren för romer i EU inte har förändrats mycket mellan 2011 och 2016: 80 procent av romerna riskerar fattigdom, jämfört med ett genomsnitt i EU på 17 procent. 30 procent lever i ett hushåll utan rinnande vatten.
I vissa medlemsstater har utbildningen förbättrats men skillnader består: bara 50 procent av unga romska barn deltar i förskoleverksamhet, vilket är en lägre andel än icke-romska barn i samma ålder. När det kommer till ungdomsarbetslösheten är andelen unga romer i åldern 16–24 år, särskilt kvinnor, som varken arbetar eller studerar, fortfarande stor jämfört med allmänheten.
Jag håller med om alla rapportens rekommendationer, medlemsstaterna måste erkänna och övervaka antiziganismen och vidta effektiva åtgärder för att bekämpa sådana hatbrott och sådan hatpropaganda. Det är också medlemsstaternas ansvar att ge tillgång till utbildning med hög kvalitet, inlärningsstöd för att kompensera för de dåliga levnadsvillkor som många romska elever har samt riktat stöd på alla stadier i deras utbildning. Vi måste också öka sysselsättningen, särskilt för unga romer, genom till exempel praktik- och lärlingsplatser. Romer borde också få riktad tillgång till hjälp för att starta egna företag.
Våra event och diskussioner under Romaveckan visade ännu en gång att EU ligger efter när det gäller romers och andra minoriteters rättigheter. Jag kräver varken mer eller mindre för romer än för majoritetssamhället. Jag vill att alla minoriteter ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter inom EU och nå sin fulla potential, precis som alla andra.
