”Bara vetskapen om att kvinnor i dag riskerar sina liv i osäkra illegala aborter eller reser över landsgränser för att genomföra aborter gör mig så arg”, skriver Jytte Guteland (S) inför folkomröstningen som kan upphäva abortförbudet på Irland i slutet av maj.
Den 25 maj är det folkomröstning om det totala abortförbudet på Irland. Irland tillhör de mest abortrestriktiva länderna i EU och flera av EU:s medlemsländer är de mest extrema i världen.
Det finns något absurt i att hela befolkningen skall folkomrösta om halva befolkningens rätt till sina kroppar, men samtidigt inger folkomröstningen visst hopp då den relativt unga premiärministern Leo Varadkar har uttryckt följande: Det här är ett beslut om huruvida vi vill fortsätta stigmatisera eller kriminalisera våra systrar, våra kollegor och våra vänner eller om vi är redo att agera tillsammans för att visa empati och medkänsla.
Irland har också på senare år genomgått en rad sociala reformer, bland annat efter folkomröstningsbeslut. År 2015 blev landet först i världen att efter beslut i folkomröstning, legalisera samkönade äktenskap. Även denna gång verkar opinionen vara progressiv. Medierna har skrivit om att två nyliga folkomröstningar visar att mellan 51 och 56 procent av väljarna skulle stödja ett förslag om att tillåta abort fram till vecka tolv i graviditeten. Ett viktigt steg i för Irlands kvinnor som som i dag riskerar 14 års fängelse om de genomför en olaglig abort.
Irlands abortlagstiftning hör till de strängaste i Europa och förbjuder i dag abort under nästan alla omständigheter. Tusentals irländska kvinnor åker därför varje år utomlands för att avbryta en graviditet, de flesta till England.
Folkomröstningen blir viktig också för den katolska kyrkan, då påve Franciskus ska delta i ett världsfamiljemöte på Irland bara ett par månader efter densamma. Låt oss önska att folkomröstningen ger ett tydligt besked till påven att mänskliga rättigheter och därmed kvinnors rätt till sin egen kropp, går före patriarkala gamla strukturer.
Det är fler länder i Europa som skulle behöva en reformerad katolsk kyrka som slutar propagera emot reformer för reproduktiv hälsa. Förutom Irland har även Nordirland och Polen restriktiva lagar som äventyrar kvinnors hälsa. I några av Europas länder är förbudet totalt, jag tänker bland annat på Malta, Vatikanstaten och Liechtenstein.
I flera andra länder i Europa är abort visserligen lagligt men stigmatiserat och personal ”samvetsvägrar”, en debatt som nu ibland också blåser upp i Sverige. I Italien dog nyligen en 32-årig kvinna i ett missfall, då hon nekats abort.
Jag kommer följa folkomröstningen i Irland med spänning och hoppas innerligt att beslutet blir att ge kvinnor ökade möjligheter att bestämma över den egna kroppen. Bara vetskapen om att kvinnor i dag riskerar sina liv i osäkra illegala aborter eller reser över landsgränser för att genomföra aborter gör mig så arg. Vi lever i en tid som kallar sig modern, men en del av abortdebatterna skulle kunnat vara hämtade från 50-talet.
För Europa betyder Irlands val en väg framåt och ett möjligt ledarskap för fler länder. Låt Irland välja empatin och medkänslan framför stigmatiseringen och kriminaliseringen.
