När pride institutionaliseras och kommersialiseras finns risken att det som pride var från början – en gräsrotsrörelse och en kamp underifrån ledd av ickevita transpersoner – långsamt försvinner, skriver företrädare för Reclaim pride, ett alternativ till Europride i Göteborg för queers, av queers.
I juni 1969 utförde polisen en razzia mot den queera baren Stonewall Inn i New York. Anledningen de uppgav var brott mot alkohollagen. Det var inte första gången polisen – och i förlängningen staten – trakasserade hbtq-personer, men den här gången mötte polisen motstånd i ett spontant uppror mot polisvåld. Fler och fler anslöt sig till upproren som pågick under flera dagar och kom att bli kända som ”the Stonewall riots” och vändpunkten för hbtq-personers frigörelsekamp. Trots dokumenterat övervåld från polisen dömdes ingen och de efterföljande priderörelserna kom därför att präglas av hbtq-personers protester mot polisvåld.
På många ställen i världen är pride fortfarande radikalt, ett modigt deltagande ofta mött med våld och förtryck, men i Sverige har frigörelsekampen kommit långt och stora pridefestivaler är något helt annat än Stonewall-upproren: en folkfest för kärleken där (nästan) alla som vill kan delta.
I Göteborg blir West pride i år också till Europride och förläggs samtidigt som Kulturkalaset, men vad händer när alla ska med i firandet av pride – allt från den Kulturkalasfirande allmänheten till myndigheter, riksdagspartier och vinstdrivande företag? Självklart är det bra om hbtqia+ normaliseras, exempelvis genom att allmänheten hämtar kunskap från stora pride-firanden, att vinstdrivande företag ”hbtq-certifieras” eller att politiska partier uppmärksammar hbtq-frågor. Men det som också riskerar att hända när pride institutionaliseras och kommersialiseras, är att det som pride var från början – en gräsrotsrörelse och en kamp underifrån ledd av ickevita transpersoner – långsamt försvinner.
Denna gräsrotsrörelse och sparka uppåt-kamp, är något som vi i det fristående nätverket Reclaim pride vill tillbaka till. För när pride endast blir en folkfest utraderas per definition kampen, men för de allra flesta av oss är kampen långt ifrån över.
Papperslösa hbtq-flyktingar kan inte delta säkert på pride-festivaler där polisen närvarar och gör id-kontroller. Många transpersoner kommer alltid att leva med att ha blivit tvångssteriliserade av staten fram till år 2013. Fortfarande finns inget tredje juridiskt kön i Sverige. Poliser under yrkesutövning är förövare i 25 procent av fallen av fysiskt våld mot transpersoner. Inom hbtq-rörelsen råder ännu en stark vithetsnorm. Detta är bara några av alla anledningar till att pride inte bara kan vara till för att fira kärleken.
I West prides stadgar står det att föreningens syfte bland annat är att genom festivalen synliggöra mångfald. I år kommer de ha ännu större chans att göra detta när festivalen sker samtidigt som Kulturkalaset och kanske når folk som annars inte hade besökt festivalen. Det är bra att West pride gör detta, för det kommer Reclaim pride inte göra. Reclaim pride har inget intresse av att utbilda allmänheten i hbtq-kunskap, ”hbtq-certifiera” företag eller synliggöra mångfald för Kulturkalasfirare.
Reclaim pride vänder sig till de queers som inte känner sig välkomna på West pride/Europride, till de som är kritiska till kommersialiseringen av pridefestivaler, till de som får hjärtat i halsgropen när Västtrafikkontrollanter dyker upp i Regnbågsparken, till de som undrar vad Polisen eller politiska partier – som gång på gång röstar emot hbtq-personers intressen – har på pride att göra, till de som inte glömt hbtq-rörelsens rötter i the Stonewall riots och till de som hellre besöker en frihetlig gräsrots-festival för queers, av queers.
Reclaim pride finns för att det behövs. Reclaim pride går av stapeln den 16-17 augusti på Fängelsets kulturhus i Göteborg och kommer att vara en alternativ pride-festival fylld av samtal, spelningar, konst, folkkök, freeshop, politik, poesi, kamp och solidaritet. Reclaim Pride skiljer sig från West Pride/Europride genom att det är frihetligt vilket innebär att en platt struktur utan hierarkier tillämpas. Reclaim pride är också antikapitalistiskt – det vill säga välkomnar bara de som på riktigt bryr sig om hbtqia+ personers rättigheter utan att en myndighets-, parti-, eller företagslogga behöver synas.
Reclaim pride är för allas frihet, för en intersektionell queer kamp och för medmänsklighet. Reclaim pride minns var priderörelsen har sina rötter – i upplopp mot polisens våld mot hbtq-personer, ledda av ickevita transpersoner. Pride-rörelsen började som en kamp. Pride är fortfarande en kamp. Så låt oss frihetliga queers reclaim:a den!
