Måndagen blev en glädjefest i Tunisien. Tusentals demonstranter fyllde Tunis huvudgator med sånger, flaggor och plakat, strax efter ett tv-sänt tal av president Beji Caid Essebsi. Den 91-årige presidenten gav då ett efterlängtat löfte. Han ska lägga fram ett lagförslag om jämställd arvsrätt för omröstning i parlamentet.

Bochra Belhaj Hmida, en av Tunisiens mest framstående människorättsjurister och feministiska profiler, är ordförande för den kommission som har arbetat fram lagförslaget. Hon är nästintill utmattad när Feministiskt perspektiv får tag på henne.

– Telefonen har ringt i ett sedan beskedet kom. Jag blir gratulerad av hela världen.

Arvsrätten – en kontroversiell fråga

Debatten om arvsrätten har länge bubblat i Tunisien. Trots flera viktiga reformer för kvinnors rättigheter sedan jasminrevolutionen 2011 är de tunisiska lagar som reglerar arvsordningen inom familjen fortfarande, precis som i övriga arabländer, baserade på tre verser i koranens sura an-Nisā’. Där står bland annat att en man har rätt till en arvsdel som motsvarar den av två kvinnor.

Det är en lag som inte längre hör hemma i ett modernt samhälle, konstaterar Bochra Belhaj Hmida.

– Tunisien har i dag nått en politisk, social och utbildningsmässig nivå som gör det helt obegripligt att kvinnor ska missgynnas ekonomiskt på det här sättet, säger hon.

Men frågan är kontroversiell, och blottar djupt rotade ideologiska motsättningar i landet.

Kommissionens förslag – ett 300 långt sidor dokument som förutom en jämställd arvsrätt också rekommenderar avskaffandet av dödsstraffet och att homosexualitet avkriminaliseras – har mötts av både hejarop och kritik.

”Imamer sätter skräck i folk”

Under lördagen samlades motståndare till en stor demonstration för att protestera mot kommissionen, som de kallade ”anti-muslimsk”.

– Givetvis är det bra att det finns utrymme för debatt, det är viktigt. Men våld och förolämpningar är inte ett sätt framåt. Tyvärr har vi också sett flera imamer använda en retorik som är tänkt att pressa och sätta skräck i folk. De kan säga saker som ”ni kommer att hamna i helvetet om ni stödjer det här”, vilket förstås är helt oacceptabelt, säger Bochra Belhaj Hmida.

Samtidigt, konstaterar hon, är frågan mer komplex än den religiösa/sekulära dikotomin.

– Jag har mött många debattörer, som är långt ifrån religiösa, passionerat försvara den islamiska arvsrätten. De tänker förstås på sitt eget arv. Det finns såklart en hel mängd olika intressen i det här.

Kompromissförslaget inte perfekt

I sin rapport pläderade kommissionen för en lagreform som ger alla kvinnor rätt till lika arv som deras manliga familjemedlemmar. Så blev inte riktigt fallet.

Om lagförslaget röstas igenom i parlamentet innebär det att principen om en jämställd arvsrätt blir norm i Tunisien. Men, meddelade presidenten under sitt tal, det ska fortfarande vara möjligt att genom sitt testamente följa den islamiska arvsrätten, som ger döttrar rätt till hälften av sina bröders arv.

För Monia Ben Jémia, juridikprofessor och feministisk aktivist, är beskedet trots allt ett viktigt framsteg.

– Jag tänker såhär, att det innebär det motsatta från dagens lagstiftning. Jämlikhet blir regeln, och ojämlikhet blir undantaget, säger hon till Feministiskt perspektiv.

I parlamentet stavas orosmolnet det islamistiska partiet Ennahda, som besitter ett starkt mandat. Partiet har hittills duckat frågor om huruvida de stödjer förslaget eller inte.

– En stark mobilisering har tagit oss såhär långt. Nu är det upp till det tunisiska civilsamhället och feminister att sätta press på parlamentet, så att lagförslaget går igenom, säger Monia Ben Jémia.

”Det patriarkala systemet kommer att kollapsa”

Och i dag blåser förhoppningens vindar. Både Monia Ben Jémia och Bochra Belhaj Hmida, vars långa karriärer har kantats av kampen om en jämställd arvslag, är övertygade om att måndagens besked är ett viktigt steg i rätt riktning.

– Jämställdhet inom familjen är feminismens tuffaste kamp i Tunisien. Nu har vi en chans att vinna den. Med en jämställd arvslag kommer det patriarkala systemet att kollapsa, säger Monia Ben Jémia.

Bochra Belhaj Hmida och Monia Ben Jémia. Foto: Privat