Ökad kunskap om våldtäkter skulle kunna förändra synen på brotten och leda till fler anmälningar. Det menar Kerstin Adolfsson, som i sin avhandling i psykologi vid Göteborgs universitet undersökt vilka faktorer som spelar störst roll för skuldbeläggandet av den som utsätts för våldtäkt.
– Det händer att den som blivit utsatt för en våldtäkt blir dåligt bemött av personer som ifrågasätter det hen varit med. Det kan handla om att de misstror berättelsen, förminskar förövarens ansvar eller lägger ansvar eller skuld för brottet på den som utsatts. Detta är en vanlig anledning till att våldtäkter inte polisanmäls, säger Adolfsson.
De som tror på våldtäktsmyter – som att det bara är vissa typer av människor som våldtar, att de flesta anklagelser är falska eller att en berusad förövare inte kan svara för sina handlingar – skuldbelägger mer än andra. Den här typen av faktorer, inklusive hur personer uppfattar samtycke eller har låg sympati för de utsatta, är viktigare än andra, visar avhandlingen. Avhandlingen visar även att personer som utsatts för gruppvåldtäkt skuldbeläggs mer än de som utsätts av en ensam förövare, och bekräftar därmed vad tidigare forskning visat. Av mindre betydelse för skuldbeläggandet har offrets ålder eller förekomsten av våld, enligt Adolfsson.
För att få fram resultaten har Kerstin Adolfsson genomfört experiment där drygt 3 800 personer sammanlagt har svarat på frågor kring en fiktiv våldtäktssituation. Hon har även, i en kompletterande studie, ställt frågor till poliser, åklagare och sjukvårdspersonal som möter våldtäktsutsatta.
– Det fanns en medvetenhet i dessa yrkesgrupper att gängse rutiner kan uppfattas som skuldbeläggande av utsatta, men de sa sig inte ha resurser eller kunskap nog att ändra rutinerna. Det positiva är att alla yrkesgrupper ville få mer kunskap och bli mer medvetna om hur de bättre kan bemöta våldtäktsutsatta, säger Kerstin Adolfsson.
Eftersom skuldbeläggande främst beror på personliga faktorer och inte faktorer kopplade till brottssituationen ser Adolfsson goda möjligheter att påverka bemötandet:
- Förutfattade meningar går att förändra. Myter hänger ihop med en snäv syn på våldtäkt som kan vidgas genom kunskap. Faktorer som hör till själva våldtäkten går ju däremot inte att ändra i efterhand.
