Det är ett stort antal partier som deltar i valet, men den riktiga maktstriden förutspås stå mellan den sittande presidenten Muhammadu Buhari från All progressives congress (APC) och Atiku Abubakar från People’s democratic party (PDP).
Den sittande presidenten Buhari avsatte i slutet av januari landets chefsdomare Justice Onnoghen efter korruptionsanklagelser. Det är en handling som har fått presidenten att anklagas för diktatoriskt ledarskap och satt internationell press på Buhari inför det kommande valet. Landet står inför många utmaningar, varav ett är säkerhetsläget. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) pågick under 2018 ihållande attacker från den militanta gruppen Boko Haram.
En del tror att den falang av Boko Haram som är ansluten till terrorgruppen IS kommer att orsaka våldsamma attacker i försök att störa valet. Risken för dödligt våld är överhängande. Enligt tankesmedjan International crisis group dödades över 800 personer i våldsamma sammandrabbningar i efterdyningar av valet 2011. Medan det förra valet 2015 blev ett av de fredligaste i landets historia med 100 personer som fick sätta livet till.
Bibelcitat och sharialagar
Enligt Human rights watch (HRW) blir våldsamma konflikter mellan boskapsägare och jordbrukare allt fler. Detta som ett resultat av att det råder brist på åkermark. HRW konstaterar i årsrapporten för 2018 att de styrande har misslyckats med att skydda befolkningen och utkräva ansvar från våldsverkarna.
Kvinnans svaga ställning är inte en valfråga. År 2016 röstades ett lagförslag, som skulle stärka kvinnors rättigheter, ner i senaten med hänvisningar till bibelcitat och sharialagar. Lagförslaget handlade om att motverka diskriminering mot flickor och kvinnor inom områden som politik, utbildning och arbetsmarknad. Förslaget syftade även till att skydda flickor och kvinnor från våld, ge kvinnor arvsrätt inom äktenskapet och förbjuda barnäktenskap innan 18 år: Uppskattningsvis 43 procent av nigerianska flickor gifts bort innan de fyller 18 år.
Senaten såg förslaget som en attack på religiösa övertygelser. Sju av senatens 109 medlemmar var kvinnor vid omröstningen. Situationen för hbtq-personer är riskfylld, då homosexualitet inte är accepterat. Dessutom gick Nigeria förra året om Indien som det land med störst andel fattiga i världen: 87 miljoner nigerianer, jämfört med 70 miljoner indier, lever i extrem fattigdom, det vill säga på under 20 kronor per dag.
Utbredd människohandel
Enligt Världsbanken är fattigdomen den yttersta orsaken till att flickor inte får utbildning. Endast fyra procent av flickorna som lever i fattigdom i nordvästra Nigeria kan läsa jämfört med 99 procent i sydöst. Klyftorna mellan rika och fattiga fördjupas och ojämlikheten brukar beskrivas som negligerad, vilket i sin tur påverkar förtroendet för de styrande.
Men det skulle kunna vara annorlunda. Förutsättningarna finns. Landet har en betydelsefull ekonomi och är Afrikas största olje- och gasproducent. I Edo state finns betydande olje- och gummiindustrier. Problemet är att den politiska eliten, liksom stora delar av samhället, i Nigeria genomsyras av korruption. Allt detta gör även att Nigeria är tacksam rekryteringsmark för människosmugglare.
Landet brottas med utbredd människohandel framför allt för sexuell exploatering. Tiotusentals nigerianska flickor och kvinnor smugglas till Europa och andra länder varje år. Bara i Edo state, där Benin city är huvudstad, i södra Nigeria, beräknas en av tre tjejer falla offer för människohandel för sexuell exploatering.
– Det här problemet genomsyrar hela samhället. Av familjerna i Edo state beräknas 80 procent vara en del av människohandeln på något sätt, säger R Evon Benson-Idahosa, advokat och grundare av människorättsorganisationen Pathfinders.
Hon drar en parallell från dagens människohandel i Nigeria, som går via Libyen över Medelhavet, till tiden för den transatlantiska slavhandeln – ett förflutet som landet aldrig har gjort upp med. Edo state och Benin-imperiet hade genom sina kontakter med portugiserna en mycket framträdande plats i slavhandeln.
R Evon Benson-Idahosa Bild: Privat
Hopp finns
Benson-Idahosa beskriver det som att det finns en nedärvd historiskt social acceptans kring hela idén om att förhandla om kvinnors kroppar. Och människohandel för sexuella ändamål är en del av det. För att komma tillrätta med situationen måste detta brytas steg för steg både på individ- och strukturell nivå.
R Evon Benson-Idahosa har inte några stora förväntningar på valutgången. Men hon är säker på en sak:
– Nigerias folk förtjänar ett bra ledarskap och ett ledarskap som prioriterar människor före vinst.
Den nigerianska författaren och journalisten Chibundu Onuzo (född 1991), i dag bosatt i London, skriver i the Guardian att flera av kandidaterna, även om de är chanslösa i årets val, ändå inger hopp inför framtiden.
Hon syftar bland annat på Oby Ezekwesili, medgrundare till antikorruptionsorganisationen Transparency international och tidigare utbildningsminister (2006), som den här gången drog tillbaka sin kandidatur till presidentposten.
Ezekwesili är mest känd för att ha varit aktiv i kampanjen #bringbackourgirls – den rörelse som bildades för att få tillbaka de 276 skolflickor som kidnappades av den militanta gruppen Boko Haram 2014. Hon har varit nominerad till Nobels fredspris. En dag kommer hon att bli en bra nigeriansk president, tippar Chibundu Onuzo.
