Inom ramen för en pågående kampanj kräver Amnesty Sverige att förbud mot tiggeri stoppas:

”Amnesty har varit mot tiggeriförbud från första stund eftersom vi ser förbuden som den människorättskränkning de är. Vi ger oss inte. Vi har pratat med många som tigger, vi har lärt känna dem. Vi står på deras sida. Än så länge har tiggeri förbjudits enbart i en kommun. Låt det stanna vid den kommunen.”

Det var i december 2018 som Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att Vellinge kommuns förbud mot så kallad passiv insamling av pengar, eller tiggeri, är förenligt med ordningslagen. Beslutet kan inte överklagas, och det är nu förbjudet att tigga på vissa platser i Vellinge. Två saker har förvånat Amnesty med domen, dels att den skiljer sig från samtliga tidigare instanser som inte ansett att tiggeri kan utgöra en ordningsstörning av den kaliber som krävs för få förbjudas enligt ordningslagen, dels att den saknade resonemang om mänskliga rättigheter och vilka följder tiggeriförbud kan komma att få och för vem. Enligt Amnestys egna utredning saknar de som tigger andra sätt att försörja sina barn på. De diskrimineras och är utestängda ur samhället både i Sverige och sina hemländer.

”Att kriminalisera deras enda möjlighet till inkomst är inte att visa dem omsorg eller att försäkra sig om att de inte blir offer för människohandel. Det är att knuffa dem ännu längre bort från samhället, göra dem ännu mer sårbara för exploatering, och misstänkliggöra deras blotta närvaro i det offentliga rummet så till den grad att dörren nu står vidöppen för hat, våld och trakasserier.”

Nu vittnar romer om ökad utsatthet, och flera kommuner har meddelat att även de planerar att införa tiggeriförbud. En utveckling som Amnesty alltså vill stoppa:

”Vi är många som är rädda för ett samhälle som stänger ute dem som mest behöver släppas in. Nu måste vi låta makthavarna veta vad vi tycker.”