Med 472 röster för, 129 emot och 41 nedlagda röster har EU-parlamentet godkänt ett stödprogram, där motsvarande 18 miljarder kronor föreslås avsättas för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Ett av huvudmålen med programmet är att ansökningsförfarandet ska förenklas så att stöd ska kunna gå direkt till civilsamhällesorganisationer, utan medverkan av större institutioner vilket varit en förutsättning i tidigare stödprogram. Därför innehåller förslaget hänvisningar till förenklade kostnadsalternativ, snabba och flexibla bidragsförfaranden och användarvänliga ansökningsformulär, så att civilsamhället snabbt kan få stöd när den demokratiska situationen försämras.
Bodil Valero har som huvudförhandlare stridit hårt för att just demokrati och rättssäkerhet ska pekas ut som huvudmålen för stödprogrammet.
– Vi kan inte kompromissa med mänskliga rättigheter. Hade det inte blivit ett eget program hade pengarna kunnat gå till annat, säger Valero. Jag ville garantera att pengarna faktiskt går till starkare stöd till de organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati.
Finns det en risk att pengar går till organisationer som säger sig vara för mänskliga rättigheter men till exempel kampanjar mot aborträtten?
– Jag har svårt att se att pengar skulle kunna gå till den typen av organisationer eftersom programmet bygger på artikel 2 i EU:s grundfördrag, vilket också fastställs i målet. Aborträtten ska enligt nya riktlinjer från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter betraktas som en mänsklig rättighet. Men kampen är förstås långt ifrån vunnen och EU-valet i maj är ett ödesval på många sätt, konstaterar Bodil Valero.
– För att arbetet för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta ta steg framåt också nästa mandatperiod är det avgörande att vi inte får ett parlament där kvinnofientliga krafter ges inflytande över politiken. Det är också under nästa mandatperiod som förhandlingarna om EU:s långtidsbudget kommer att slutföras, där det kommer att avgöras hur stor budgeten för programmet i slutändan blir.
– I det politiska läge som vi befinner oss i finns det inga garantier för EU:s medlemsländer ska agera i enlighet med EU:s grundfördrag, men att programmet kommer på plats är ett viktigt steg i rätt riktning.
Stödprogrammet är tänkt att rymmas inom ramen för EU:s långtidsbudget 2021-2027. Den totala budgeten för programmet ska fastställas i budgetförhandlingarna som slutförs hösten 2019. EU-kommissionens förslag var att avsätta 642 miljoner euro. Civilsamhället har samtidigt efterfrågat kraftigt ökade resurser och för den gröna gruppen har utökningen till 1,8 miljarder euro varit en viktig målsättning.
Ökningen är enligt den gröna gruppen avgörande för att skydda och stärka EU:s värderingar, särskilt för att skydda och främja demokrati och rättsstatsprincipen, främja jämställdhet, jämställdhet, rättigheter, icke-diskriminering och främja integrering av jämställdhetsperspektiv, öka medvetenheten om medborgarna EU:s betydelse och främja yttrandefrihet, medborgerligt engagemang och att bekämpa våld och könsbaserat våld.
