Att Feministiskt initiativ (Fi) skulle förlora sitt mandat i EU-valet var väntat. Men Fi är med kommunrepresentation och internationellt nätverk mer välorganiserade än någonsin, enligt Soraya Post som ser goda möjligheter till samarbete över parti- och nationsgränser framöver.
Vad vill du säga om valresultatet för Fi?
– Inte helt oväntat med tanke på hur det politiska samtalet har förskjuts mot det mer högerextrema, konservativa hållet, som vi såg effekterna av redan i valet 2018 – det demokratiska utrymmet krymper och det påverkar progressiva politiska krafter generellt och antirasistiska feministiska organisationer i synnerhet. Fi, Mp och V gick tillbaka alla tre, det är symptomatiskt. Så resultatet är absolut en besvikelse, och en ilsket ringande alarmklocka. Det positiva är att vi som parti har fått mycket mediauppmärksamhet under valkampanjen, och många tillfällen att lyfta våra politiska frågor. Det betyder mycket och vi ser hur medlemsantalet ökar. Fi finns representerade i 13 kommuner och vi har aldrig varit så aktiva och välorganiserade som nu. Vi arbetar långsiktigt – vi vill ju förändra världen.
Hur kommer resultatet i stort att påverka arbetet i parlamentet och parlamentets roll i Europapolitiken?
– Även om Fi bara har haft ett mandat i Europaparlamentet har vi varit den tydligaste rösten för mänskliga rättigheter, en samlande kraft mot de högerextrema i EU-parlamentet och ett parti att räkna med i klimatfrågan. Nu hoppas jag att vänstergruppens och den socialdemokratiska gruppens tillbakagång ska kunna balanseras upp av den gröna och den liberala gruppens framgångar så att de kan hålla emot mot de högerextrema och konservativa grupperna, som ökat. Annars kommer vi att få se ett handlingsförlamat EU i en tid när vi snabbt behöver fatta snabba avgörande beslut för klimat och global rättvisa.
Vilka strategier ser du som framkomliga nu för feministiska rörelser som vill påverka utvecklingen inom EU?
– Att bygga breda politiska allianser – tillsammans går vi framåt. Genom samarbete över partigränser och nationsgränser i tät dialog med utomparlamentariska rörelser och civilsamhället. På så sätt kan vi kraftsamla kring enskilda frågor som aborträtten och mäns våld mot kvinnor och få upp det på den politiska agendan. Feminists united network Europe (FUN Europe) är ett sådant exempel där vi har samlat feministiska partier och organisationer med en gemensam agenda för EU. Men det är bara början. Alla progressiva krafter är välkomna.
