Mellan 2008 och 2015 minskade antalet anmälda brott med grov kvinnofridskränkning som rubricering från 2 700 till knappt 1 900 för att därefter ligga still, rapporterar Brå. Följden är att även antalet fällningar minskat.

Varken förändrad anmälningsbenägenhet eller att utsatthet för upprepat partnervåld skulle ha minskat kan förklara minskningen av anmälda brott, enligt myndigheten. Vad Lisa Westfelt, utredare på Brå, kan konstatera är polisen ändrat sitt sätt att registrera brottet vid anmälan.

– Tidigare var det vanligare att polisen vid anmälan registrerade brottshändelsen som grov kvinnofridskränkning, om brottet de åkte ut på skett i nära relation. Numera registreras brottshändelser i högre grad inledningsvis som det enskilda underbrottet, till exempel som misshandel eller olaga hot. Tanken är att senare under utredningen samla ihop dessa till en grov kvinnofridskränkning i de fall det är aktuellt, säger Westfelt.

Konsekvensen är att färre fall av grov kvinnofridskränkning klaras upp, från drygt 30 procent 2008 till 16 procent 2017. Bristande personalresurser och en hög arbetsbelastning inom den utredande verksamheten anges som troliga orsaker, och mönstret är generellt som för andra brott mot person.

Samtidigt har andelen fällande domar när åtal ändå väckts ökat från 51 till 57 procent.

– De allra flesta fall av grov kvinnofridskränkning som når domstolen innefattar grövre brott som misshandel och olaga hot, medan det är ovanligare med de straffrättsligt sett lindrigare gärningar som brottet ursprungligen också var tänkt att fånga upp, säger Nina Törnqvist, utredare, Brå.