Undersköterskeupprorets krav är i grunden att regeringen ska satsa på äldrevården, bättre villkor för undersköterskor, ökad bemanning och arbetstider som är förenliga med ett socialt liv.
”Det går inte att spara mer om vi ska kunna ha en fungerande välfärd. Vi måste satsa om vi vill att det ska utbildas nya undersköterskor. Äldrevården kostar och nu är det dags att regeringen förstår det och budgeterar där efter”, skriver arrangörerna av manifestationen.
Det var i maj som initiativtagarna Marie Wiberg och Jenny Klingstam från Hälleborgs äldreboende i Västerås startade upproret. Båda är rutinerade undersköterskor och arbetsplatsombud för Kommunal. Efter att förutsättningarna att göra ett bra jobb gradvis försämrats blev droppen avvecklingen av det riktade statsbidraget som funnits för ökad bemanning i äldreomsorgen i och med vårbudgeten, säger de till Lag och avtal.
– Något måste göras nu innan vi står helt utan några som tar hand om våra gamla, säger Marie Wiberg, som menar att det viktigaste är att bemanningen ökar:
– Högre lön är inte det viktigaste. 5 000 kronor mer i lön ger inte fler sökande om de kassa arbetstiderna och arbetsvillkoren finns kvar.
Lag och avtal har också intervjuat, Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, som forskat om hur arbetsvillkoren i äldreomsorgen förändrats mellan 2005 och 2015. Av rapporten Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? framgår att missnöjet med arbetstider och arbetstyngden ökat utan att vare sig ofrivillig deltid eller möjligheter att utvecklas i arbetet förändrats.
Något många vill avskaffa är delade turer, med obetalt uppehåll mellan två arbetspass på samma dag, kan innebära tio timmars arbete från klockan sju på morgonen till 21 på kvällen. Szebehely kallar det ett otyg som hindrar återhämtning och gör det svårt att ha ett socialt liv. En tredjedel av hemtjänstpersonalen och nästan hälften av äldreboendepersonalen uppger att de arbetar delade turer minst någon gång i månaden.
– Delade turer är det bara Sverige som har och mest inom äldreomsorgen. Det är delvis en schemateknisk fråga och delvis en bemanningsfråga, som inte är frikopplad från kommunens ekonomi, säger Marta Szebehely till Lag och avtal.
Alla 14 500 som undertecknat Undersköterskeupproret är inte medlemmar i Kommunal. Hur det kommer att påverka avtalsrörelsen är för tidigt att säga enligt avtalssekreteraren Lenita Granlund, men hon hoppas att det ska ge vind i ryggen.
Förutom i Stockholm höll Undersköterskeupproret manifestationer i samarbete med Kommunal också i Jönköping, Tingsryd, Skurup, Tranås, Borlänge och Mariestad.
Ytterligare ett krav är att undersköterskeyrket renodlas och uppvärderas.
– Vi har en utbildning och har jobbat i många år. Sedan kommer någon från gatan som ska utföra samma uppgifter, med samma ansvar, efter introduktion på två till fem dagar. Så länge det är så vill ingen läsa till undersköterska, säger Jenny Klingstam till Lag och avtal.
Socialminister Lena Hallengren (S) välkomnar upproret, och uttalar sig i Aftonbladet:
– Undersköterskor är en helt avgörande yrkesgrupp för att äldreomsorgen ska kännas trygg för de äldre och ha en god kvalitet. Nu blir allt fler äldre, vi lever allt längre och det klart att när äldreomsorgen nu ska expandera behöver vi se till att de som jobbar där upplever att de har schyssta villkor. Det där kan bli ännu bättre.
