I ett tal vid FN:s människorättskommission den 9 september uppmanade högkommissarien Michelle Bachelet alla världens länder att agera långsiktigt för att undvika framtida tragedier med anledning av klimatkrisen:

– Världen har aldrig sett ett hot mot mänskliga rättigheter av den här räckvidden. Det här är inte ett läge då något land, någon institution, någon beslutsfattare kan ställa sig vid sidan av. Alla länders ekonomiska, institutionella, politiska, sociala och kulturella struktur, och alla människors rättigheter – kommer att påverkas.

Bachelet betonade också att människor som försvarar miljön de lever i, inklusive försvarare av ursprungsbefolkningarnas rätt till land, och kritiserade attackerna mot miljö- och människorättsaktivister, som FN:s experter rapporterat om i alla regioner, framför allt Latinamerika.

– Jag är bedrövad av det här våldet, och även av de verbala attackerna mot unga aktivister som Greta Thunberg och andra, som väcker stöd till förebyggandet av den skada som deras generation kan få bära. Kraven från miljöförsvarare och aktivister är övertygande, och vi bör respektera, skydda och uppfylla deras rättigheter.

I augusti kom FN:s människorättskommission överens med FN:s miljöprogram om att trappa upp sitt samarbete för att skydda miljö- och människorättsförsvarare vid sina huvudkontor, och i de länder de finns representerade. Även ett regionalt avtal, kallat Escazu-överenskommelsen, erbjuder också hopp om förändring enligt Michelle Bachelet. Avtalet innehåller bindande bestämmelser till skydd för de som försvarar miljön. Det garanterar även rätten till information och för allmänheten att delta i beslutsfattande gällande miljön.

– Jag uppmanar alla stater i regionen – inklusive de 15 som hittills undertecknat avtalet – att gå snabbt vidare med att ratificera och implementera det. Jag uppmanar också andra regioner och stater att överväga att utveckla liknande åtaganden, säger Bachelet.

I sitt tal tog hon också upp att människorättskommissionen inlett ett samarbete med University of the South Pacific, som har 14 universitet på de södra Stillahavsöarna. Syftet är att bättre stödja miljö- och människorättsaktivister som utmanar näringssliv och regeringar att prioritera miljöfrågor.

– Vi har hjälpt försvarare över hela regionen att etablera ett nätverk för samordning och ömsesidigt stöd.