När kvinnors rösträtt fyller hundra år ser jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP)
skäl att inte ta demokratin för given.
– Vi behöver stärka demokratin och vi måste
samtidigt försvara demokratin, säger hon.
Efter valet 2018 var Åsa Lindhagen en av flera nya riksdagsledamöter, men ingen av dem var tillnärmelsevis lika påpassade som hennes partikamrat Leila Ali-Elmi som är först i riksdagen att bära slöja.
– Det säger någonting om att vi
har en resa att göra, att det väckte
så pass mycket uppmärksamhet
just detta. När vi pratar om en
välfungerande demokrati är det
klart att det har avgörande betydelse
att det för 100 år sedan bara
satt män i de beslutande församlingarna.
Det är en oerhört viktigt
jämställdhetsfråga att kvinnor ska
ha samma makt att forma både
sitt eget liv och samhället som
män har, men också att vi har olika
perspektiv med oss generellt.
I och med regeringsbildningen
är Lindhagen den första ministern
i en svensk regering som är
kvinna och öppet hbtq. Angående
framsteg efter hundra år med
kvinnors rösträtt konstaterar hon
att många tycker att demokratin
fungerar bra i Sverige, 74 procent
enligt senaste mätningen.
– Om vi tittar ur ett jämställdhetsperspektiv
på representationsfrågan
som en del i demokratin
så är det 46 procent kvinnor i
riksdagen nu, och det är ju högt.
Så det kan ses som framsteg, men
allt är relativt. Man kan tycka att
vi någon gång hade kunnat nå 50
under de här hundra åren.
Åsa Lindhagen lyfter också
fram betydelsen av att det i Sverige
finns ett starkt, röstbärande
civilsamhälle som kan bilda opinion
när det finns brister och behov
för politiken att möta. Röstdeltagandet
säger också en del om hur
demokratin mår.
– Vi har ett väldigt högt deltagande
men om man bryter ner
det kan man se att det finns stora
skillnader till exempel om du är utrikes
född eller du är född i Sverige.
I de siffror jag har fått se är det 17
procentenheter som skiljer mellan
de grupperna. Det finns skillnader
i utbildningsnivå, har du högre utbildning
röstar du i högre utsträckning
än om du inte har det. Det där
är jätteviktiga demokratiska frågor,
menar Lindhagen.
När det gäller just jämställdhet
rankas Sverige högt i olika
globala index, och jämställdhetsmålen
beskrivs ofta som att de är
antagna med brett stöd. Att nu
dessutom ha en myndighet till
sitt förfogande är väldigt positivt,
anser Lindhagen, men hur stor är
enigheten egentligen?
– På övergripande nivå finns
ändå en samsyn kring att det är
viktigt med jämställdhet i politiken,
men jag tycker också att det,
om man börjar borra, finns större
skiljelinjer i dag än det funnits på
väldigt länge.
Då tänker Åsa Lindhagen bland
annat på ”den nya feminismen”
som Kristdemokraterna har lanserat
och som hon menar behöver
synas mycket mer. Hon ser också
en tendens att konflikter skapas,
som inte behöver vara konflikter
– om till exempel menskonst
– och skymmer sikten för viktiga
sakfrågor som ekonomisk
jämställdhet och bekämpandet av
våld mot kvinnor.
– Samtidigt ser vi att det finns
auktoritära krafter som flyttar
fram sina positioner och de är ett
hot mot det öppna demokratiska
samhället, ett hot mot kvinnors
rättigheter och mänskliga rättigheter
överlag, mot principen om
alla människors lika värde.