Socialstyrelsen ser stora behov av förbättringar inom endometriosvården. Det visar en utvärdering, den första nationella på området, som presenterades i veckan. Medan delar av vården fungerar relativt väl, finns stora skillnader regionalt. Och på flera områden krävs utvecklade rutiner, mer kunskap och medvetenhet om endometrios.

Enligt Socialstyrelsens utvärdering saknar exempelvis flera kvinnokliniker rutiner för akut smärtbehandling. Det framgår också att fler multiprofessionella endometriosteam behövs vid kvinnoklinikerna liksom bättre tillgång till smärtspecialister.

– Över hälften av de svarande verksamheterna vid kvinnokliniker uppger i enkäten att tillgången till smärtspecialist var otillräcklig. Det finns också exempel som visar att även om man har tillgång till smärtspecialist så kan det vara långa väntetider, säger Anna Granath, utredare på Socialstyrelsen.

Kunskapen varierar stort mellan verksamheter och regioner, liksom fortbildningsinsatserna och tillgången till rutiner. Bara 15 procent av de svarande vårdcentralerna och var tionde elevhälsomottagning uppger att de har personal som genomgått fortbildning kring endometrios de senaste tre åren. Rutiner för hur misstänkt endometrios ska hanteras saknas på mer än hälften av vårdcentralerna och 75 procent av de som svarat inom elevhälsan. Samtidigt följdes mindre en en tredjedel av de patienter som genomgått endometrios-relaterad kirurgi 2012-2016 upp av specialistläkare inom 2-4 månader.

– Sammantaget visar resultaten att såväl primärvård och elevhälsa som specialistvård behöver fortsätta se över och utveckla sitt arbete med stöd och vård till personer med endometrios. Genom de nya nationella riktlinjerna samt satsningar på olika stöd som utbildning och information vill vi bidra till ökad kunskap och en mer jämlik vård. Förhoppningsvis har riktlinjerna fått ett brett genomslag när vi om några år ska utvärdera följsamheten till rekommendationerna, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.