Efter tolv dagars protester med flera döda och omkring 2 100 personer som skadats eller gripits, drog regeringen tillbaka det omstridda dekret 883 och president Lenín Moreno inleder en lagstiftningsprocess i samverkan med urfolkens paraplyorganisation Conaie.
Dekretet togs fram som svar på åtstramningskrav från Internationella valutafonden, och innebar bland annat indragna bensinsubventioner och sänkta löner för statsanställda.
Efter tv-sända förhandlingar mellan Ecuadors president Lenín Moreno och ledarna för Conaie, som samlar flera grupper ur landets ursprungsbefolkning, har ett avtal nåtts, men till ett högt pris och förhandlingarna fortsätter. Enligt FN:s representant vid mötet, Arnaud Peral, ska Conaie och regeringen ta fram nya lagar som stöds av båda parter.
Urfolksledaren Miriam Cisneros, ser överenskommelsen som en seger för hela det ecuadorianska folket, och framhåller i en intervju att det är den folkliga uppslutningen bakom protesterna som varit dess styrka.
I sitt tal till presidenten sade hon:
Vi är staten men vi är inte konsulterade. När de säger att vi som tillhör ursprungsfolken och jordbrukarna är de fattiga, är det vi som brukar, odlar och när staden, och ändå behandlar de oss som fattiga.
Våra bröder har dött, det betyder att vår egen president attackerar oss med beväpnade män, när vi går i fredlig kamp. Vi har lämnat våra barn i skogen, vi vet inte om de äter bra, om inte… jag har själv spenderat tolv dagar på gatan, herr president.
Men jag känner mig inte ensam, för i kampen har vi alla gått samman, mestis-, afro- och urfolken. Vi kräver att våra bröder i fängelset befrias och ber att våra ledare inte förföljs när allt det här är över.
Våra kvinnor har utsatts för övergrepp av polis och militär. Igår på kulturhuset (där manifestationerna hållits, reds anm) hade de ingen medkänsla med oss, herr president. Smärtar det inte dig att de kommer och konfronterar oss kvinnor och unga?
Det är vad jag är här för att säga dig som kvinna från Amazonas, herr president. Må de fallna, de mördade stanna i ditt samvete.
Solidaritetsgrupper i Sverige fortsätter att följa utvecklingen i Ecuador och kräva att människors rättigheter respekteras.
