Det började med protester mot höjda avgifter i tunnelbanan, men demonstrationer pågår nu i hela Chile och handlar inte längre om ”30 pesos utan 30 år” av nyliberal ekonomisk politik. Kravet är konservativa presidenten Sebastian Piñeras avgång.
Piñera uppgav i ett tv-tal att Chile befinner sig i krig, vilket omedelbart ledde till en eskalering. Med hastaggar som #chiledespertó (Chile vaknade) och #noestamosenguerra (vi är inte i krig) vinner protesterna allt större uppslutning i hela landet trots de utegångsförbud som utfärdats för första gången sedan slutskedet av Pinochetdiktaturen. Även utanför landets gränser har manifestationer hållits i solidaritet med demonstranterna och deras krav. I Sverige har flera solidaritetsdemonstrationer hållits och fler planeras. När polisen ville skingra en manifestation som saknade polistillstånd på Sergels torg i Stockholm bjöd kurdiska demonstranter, som hade demonstrationstillstånd, in aktivisterna att fortsätta protestera tillsammans.
I ett uttalande kallar chilenska feminister och feministiska organisationer i Chile kampen befogad och ställer sig bakom både mobiliseringarna och den nationella strejk som utlystes till 21 oktober:
”Dessa dagars manifestationer har synliggjort hur utled hela arbetarklassen är av att tolerera den exploatering som är de oförskämda subventioner staten Chile beviljar den privata sektorn och näringslivet inom transport, utbildning, hälsa och pensioner vilar på. Den neoliberala staten förslår inte och folket i Chile har fått nog.”
Vidare anser undertecknarna att regeringen övergett sina åtaganden genom tillämpningen av lagstiftningen för inrikes säkerhet och kallat in militär, i ett ”uppenbart brott mot de mest grundläggande demokratiska rättigheter som påminner om diktaturens sämsta stunder”.
Feministerna kräver att militären omedelbart lämnar gatorna och att undantagstillståndet stoppas och uppmanar till fortsatt uppslutning i mobiliseringarna:
”Sebastián Piñeras svar på de legitima protester som ägt rum i Santiago de senaste dagarna avslöjar regeringens oförmåga och ointresse för att hitta en demokratisk lösning på krisen.”
Chiles tidigare president, Michelle Bachelet, som nu är FN:s högkommisarie för mänskliga rättigheter uppmanar i ett uttalande på måndagen till omedelbar dialog för att undvika fortsatt polarisering. Enligt pressmeddelandet har minst åtta personer dött, men troligtvis fler, och 44 personer skadats, varav nio allvarligt. Den nationella människorättsinstitutionen uppger att 283 personer gripipts i samband med protesterna, medan inrikesdepartementet uppger att så många som 1 906 är gripna.
Bachelet hänvisar till oroväckande rapporter om övervåld och att gripna nekats advokat eller misshandlats och uppmanar regeringen att söka dialog med alla samhällssektorer samt respektera rätten till fredlig protest. Hon konstaterar att situationen inte går att lösa utan en grundlig analys av de socio-ekonomiska frågor som protesterna bottnar i.
Samtidigt som uppmanar hon alla som planerar att medverka i protester att göra det fredligt.
”Jag är djupt upprörd och ledsen över våldet, förstörelsen, dödsfallen och skadorna som har ägt rum i Chile de gångna fem dagarna. Det är viktigt att alla handlingar, av myndigheter och demonstranter som lett till dödsfall eller skador blir föremål för självständiga, opartiska och transparenta utredningar.”
