Feminisme - politisk korrekt, populært eller passé? Det var frågan när Fonden för norsk-danskt samarbete samlade feminister från Norge, Danmark och Sverige i Köpenhamn i helgen för att stämma av statusen för den skandinaviska feminismen.
Bland talare och inbjudna återfanns bland andra Kristina Wiksell från Make Equal, Amie Bramme Sey, Raseriet och Anna-Klara Bratt, Feministiskt perspektiv, från Sverige.
Bland föreläsarna fanns också Drude Dahlerup som sedan en tid flyttat tillbaka till Danmark efter många år på Stockholms universitet. Dahlerup lyfte särskilt avsaknaden av liberala feminister som ett problem i Norden för tillfället. Hon menade att de politiska framgångar som feminismen rönt, alltid varit kopplade till blocköverskridande samarbeten.
Hanne Inger Bjurstrøm, före detta arbetsminister i Jens Stoltenbergs regering och moderator för dagen, höll inte med. Som jämställdhets- och diskrimineringsombud tyckte hon att det ser annorlunda ut i Norge.
Behovet av intersektionella läsningar och strategier enade de flesta. Likaså att Sverige alltjämt har ett försteg, följt av Norge, därefter Danmark. Samtidigt var det just i Danmark som 8 mars i år var den största manifestationen på många år.
I en avslutande panel möttes deltagare inte bara från Norge, Dankmark och Sverige utan även över generationsgränserna. Bland annat lyfte norsklibanesiska författaren Nancy Herz succéprojektet De skamløse jentene som väckt stor debatt i Norge.
Där de yngre feministerna kunde peka på framgångar, inte bara i sociala eller nya medier, pekade de äldre på politiska bakslag och svårigheter. Amie Bramme Sey fick avsluta samtalet med att berätta hur deras podd Rseriet lyckats samla både kvinnor och män då skärningspunkten feminism och hiphop visat sig kunna generera lyssnare av alla kön. Raseriet är i dag Sveriges största feministiska podd.
