Licypriya Kangujam från Manipur i Indien är åtta år och klimataktivist. Första gången hon krävde att världens ledare skulle agera omgående för klimatet var under ett FN-evenemang i Mongoliet i juli 2018. Sedan februari 2019 har hon protesterat varje vecka framför det indiska parlamentet. Då var hon sju år. När hon som åttaåring talade på klimattoppmötet i Madrid, COP25, hade hon redan talat i 21 länder om klimatförändringarna, rapporterar India today
I en serie inlägg på Twitter riktade till medierna undanber hon sig att kallas ”Indiens Greta”, vilket enligt Kangujam inte bara skymmer utan suddar ut hennes berättelse:
”Ja, hon är en inspiration och stor influencer. Vi har ett gemensamt mål, men jag har min egen identitet, berättelse. Jag startade min rörelse sedan juli 2018 till och med före Greta var igång.”
Vanessa Nakate, 23-årig ugandisk klimataktivist, vägrar också låta sin kamp osynliggöras av medierna. I en Tweet riktad till nyhetsbyrån Associated press (AP) frågar hon varför de skurit bort henne ur bilden från en presskonferens i Davos, som hon och de fyra vita medaktivisterna Greta Thunberg, Loukina Tille, Luisa Neubauer och Isabelle Axelsson höll tillsammans. Tweeten blev viral och har väckt debatt om osynliggörandet av svarta klimataktivister.
– När jag såg bilden, såg jag bara en bit av min jacka. Jag var inte på listan över deltagare. Ingen av mina kommentarer från presskonferensen inkluderades. Det var som om jag inte ens var där, säger Nakate till The Guardian och berättar att många hört av sig och berättat att de varit med om samma sak, men inte vågat säga ifrån. Nu vill hon stärka deras röster.
AP har bett om ursäkt både offentligt och personligen och lovat lära av misstaget. Men att det skulle röra sig om ett misstag tvivlar Vanessa Nakate på. Jamie Margolin, som grundat klimataktionsgruppen Zero hero, konstaterar att exkluderingen är symbolisk för hur marginaliserade grupper, som är särskilt drabbade av klimatkrisen, tystas generellt sett inom klimatvetenskapen.
– Rasism, klassicism och utraderandet av marginaliserade röster är inget nytt, säger Margolin och erinrar sig tillfällen då aktivister utelämnats ur videoklipp, utskrifter och annan bevakning av evenemang – även sådana de själv arrangerat.
– Många av oss har inte sagt ifrån för att det inte är ovanligt för oss. Miljöaktivism beskrivs som att det är Europa påverkar världen – inte tvärtom. Vi har blivit vana vid att våra perspektiv exkluderas.