Att rutavdraget främst nyttjats av personer med goda inkomster i välmående delar av landet är känt sedan tidigare. Enligt förespråkare skulle de som har svårt att få tiden att räcka till tack vare avdraget och ruttjänsterna vilja och kunna arbeta mer. Detta skulle i sin tur generera skatteintäkter och enligt regeringens bedömning göra reformen självfinansierande på sikt. En ny granskning från Riksrevisionen finner svaga bevis för den förhoppningen.
Arbetsinkomsten har visserligen ökat mer i hushåll med sammanboende personer under 57 år som köpt ruttjänster än i jämförbara hushåll som inte köpt ruttjänster. Men skillnaden på 27 000 kronor – totalt 3,4 miljarder kronor för gruppen under 2017 – ska enligt granskningens projektledare Anna Brink, tolkas med försiktighet. Detta då orsakssambandet lika gärna kan vara omvänt, att ökade inkomster möjliggjort köpen av ruttjänster.
– Det är framför allt för barnfamiljer som köp av ruttjänster kan antas leda till ökat förvärvsarbete. Granskningen visar dock att endast 31 procent av hushållen som köpte ruttjänster 2017 hade hemmavarande barn, säger Anna Brink.
Förutom ökat arbetsutbud skulle rutavdraget göra svarta jobb vita och personer med kort utbildning skulle få lättare att komma in på arbetsmarknaden. Reformen har enligt Riksrevisionen haft positiva effekter för utrikes födda. Flertalet är personer som kommit till Sverige från andra EU-länder och då troligen just i syfte att arbeta med ruttjänster. Effekten av den formen av arbetskraftinvandring på de offentliga finanserna anses svårbedömd.
När det gäller att omvandla svarta jobb till vita överskattades effekten och sammantaget blir det svårt att dra slutsatsen att reformen kan finansiera sig själv.
– Vår bedömning är att de positiva effekterna på statsfinanserna av ökat arbetsutbud, nya arbetstillfällen i rutbranschen och minskat svartjobb tydligt understiger kostnaderna för rutavdraget. Därutöver tillkommer negativa effekter på statsfinanserna av att hushållens konsumtion av andra varor och tjänster minskar när hushållen lägger mer resurser på ruttjänster, säger riksrevisor Stefan Lundgren.
