– Attackerna på genusvetenskapen globalt innebär en attack mot den akademiska friheten och det kritiska tänkandet i stort, säger Purna Sen från UN Women – en av många talare i ett webinarium om attackerna mot genusvetenskapen och nedmonteringen av kritisk kunskap globalt, anordnat av nätverket International association of women in radio and television (IAWRT), vars medlemmar är kvinnor som arbetar inom media, kommunikation och forskning i 54 länder.

Sen tillägger:

– Parallellt ser vi ett krympande utrymme för civilsamhället och dessa konstanta anfall mot både akademin och organisationer som arbetar med civilsamhället är en oroväckande utveckling som vi på FN måste följa noggrant.

Carolyn Byerly från Howard university i Washington DC lyfter det faktum att feministiska perspektiv och genusstudier alltid har varit måltavla för hat och hot under historiens gång, men att det har skett en upptrappning i flera länder den senaste tiden.

– Hot och attacker har ökat under de senaste två-tre åren, och fokus ligger på den politiska agendan, säger hon.

Falska löften

Anikó Gregor, universitetslärare i genusvetenskap vid Elte-universitetet i Budapest i Ungern, varnar för att demonisera äldre politiska män i Östeuropa som de skyldiga till allt ont.

– Genusvetenskapen ses som en del av ett paket av västerländska värderingar, där även tron på den fria marknaden ingår, vilket många har börjat tvivla på eller helt enkelt tappat sin tillit till, tillägger hon.

Hon menar därför att det som nu händer i Ungern måste ses i en bredare politisk och ekonomisk kontext som även omfattar den demokratiska utvecklingen de senaste 40 åren. Anpassningen till ”västerländska värderingar” har inneburit en total inordning i en demokratisk modell byggd på fri-marknadspolitik, vilket har visat sig vara en ekonomisk rekonstruktion som byggde på falska löften om välstånd till alla.

– Istället har vi fått en utveckling där människor arbetar för svältlöner under usla arbetsförhållanden, säger hon och tillägger:

– Masterprogrammet i genusvetenskap har förbjudits, men du kan fortsätta diskutera och forska utifrån genus eller om jämställdhet inom andra discipliner. Däremot kan vi fortfarande inte diskutera sociala klasser i Ungern.

Andrea Pető, professor i genusvetenskap vid Central european university i Ungern som har stängt ner sin arbetsplats och flyttat till Österrike för att fortsätta undervisa, säger att det positiva i det hela är att genusvetenskap aldrig fått så mycket uppmärksamhet som nu.

– Från att aldrig ha efterfrågats stod journalisterna på rad och väntade på att intervjua mig om min arbetsplats och vår forskning i alla nyhetsmedier.

– Och det ledde till fler sökanden än någonsin, säger hon.

Samtidigt är Petó besviken på att infrastrukturen kring och därmed även försvaret av den akademiska intellektuella och kritiska genusdiskursen inte var tillräckligt stark för att kunna stoppa nedläggningen av genusutbildningarna.

– Det som händer i Ungern gav insikten att varken akademin, EU eller någon av FN:s organisationer hade något att sätta emot när frågan ställdes på sin spets, säger hon.

Chans att agera

En av förklaringarna, enligt Andrea Pető, är bristande kunskap om och misslyckande att förstå de globala transversala organisationer såsom World congress of families och andra allierade organisationer, vars strategier och innehåll överförs till politiken.

– Det handlar om att förstå vad de gör, hur de fungerar och hur de kan stoppas, säger hon.

Men, menar hon, nu finns det ändå, tack vare uppmärksamheten och det nyvunna intresset, en unik möjlighet att agera med nyvunnen kraft.

Även i Rumänien, enligt Loredana Ivan från the National university of political studies and public administration i Bukarest, är det viktigt att feminister och genusvetare från akademin ”kliver ner från sina höga hästar och ger sig in i det offentliga samtalet”.

– De som har gjort det har visat att deras åsikter och argument varken är extrema eller utgör något hot, vilket hatpropagandan får det att framstå som, och det har ökat både intresset för frågorna och stödet, säger Ivan.

I Rumänien har senaten röstat igenom ett tillägg till utbildningslagen, som innebär ett förbud mot genusstudier på alla utbildningsinstitutioner i landet. Loredana Ivan beskriver hur stödet inom akademin varit mycket svagt.

– Tvärtom har många framstående akademiker i Rumänien offentligt gått ut och givit sitt stöd till förbudet, säger hon och tillägger att hon ser ett mönster av en starkt rådande traditionalism med inslag av rasism och sexism framträda bland den intellektuella eliten i sitt hemland.