Fler cispersoner än transpersoner får positiva svar på sina jobbansökningar. Störst är skillnaden i mansdominerade yrken. Det visar en ny studie från Linköpings universitet, där forskarna för första gången använt en experimentell metod för att undersöka diskriminering av transpersoner på arbetsmarknaden. Studien bekräftar upplevelser av diskriminering, som i tidigare studier kommit fram i form av självrapporterade erfarenheter. Med cisperson avses en person som identifierar sig med det kön de tilldelats vid födseln.
– Ur ett ekonomiskt perspektiv är det intressant att fråga sig varför arbetsgivare inte tar tillvara på de här människornas kunskaper. Sedan ville vi ta reda på vilka grunder transpersoner diskrimineras eftersom de faller under två diskrimineringsgrunder i lagstiftningen, den om kön samt den om könsidentitet och könsuttryck. Vi ville undersöka på vilken av de grunderna arbetsgivare diskriminerar, säger Mark Granberg, doktorand i nationalekonomi och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Granberg har genomfört studien i samarbete med Ali Ahmed, professor i nationalekonomi, och Per A Andersson, doktorand i psykologi. Metoden kallas korrespondenstest och är vanlig när diskriminering undersöks. I den här studien skickade forskarna 2 224 fiktiva ansökningar till lågkvalificerade jobb som fanns i arbetsförmedlingens platsbank. I ansökningarna angavs att den sökande under livet hade gjort ett namnbyte. I vissa fall var överskred namnen könsgränserna, till exempel att Erik blev Amanda. Forskarna noterade om de sökande fick svar, och i så fall vilket.
Att få ett positivt svar visade sig vara 18 procent mer sannolikt för de vars namnbyte hållit sig inom könsgränserna jämfört med transpersonerna. I mansdominerade yrken var sannolikheten dubbelt så stor. Cismän fick ett positivt svar från arbetsgivarna i 44 procent av fallen, att jämföra med transkvinnor som i 24 procent av fallen fick ett positivt svar. I de kvinnodominerande yrkena, kundtjänst, barnskötare, undersköterska och städare, förekom diskriminering av transpersoner men i mindre utsträckning.
– Det är möjligt att det behövs bättre lagstiftning för att skydda dessa personer, samtidigt är den här delen av diskrimineringslagstiftningen ännu ny. Början är alltid att belysa att problemen finns och medvetandegöra dem för både beslutsfattare och arbetsgivare, säger Mark Granberg.
Länk till rapporten: Hiring Discrimination Against Transgender People: Evidence from a Field Experiment.
(Labour economics, volym 65, augusti 2020)
