”Vackra ord på ett papper i en strategi som inte på något sätt påverkar kvinnors vardag kommer aldrig skapa det jämlika och jämställda samhället som inte minst EU-kommissionen säger sig kämpa för”, skriver Alice Bah Kuhnke (MP).
Världens ledare pratar om att ”Build back better” efter coronapandemin, jag säger ”Build back equal”! Kvinnors och minoriteters rättigheter hotas och i flera medlemsländer går utvecklingen åt fel håll. Lönegapet mellan män och kvinnor ökar, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter motarbetas och nedmonteras i en allt snabbare takt. Detta sker trots att jämställdhet och jämlikhet är grundläggande värderingar i EU:s fördrag.
EU har enats om att satsa 750 miljarder euro på EU:s återhämtning ur covid-19-askan, då måste jämställdheten och jämlikheten stå i fokus. Det är särskilt viktigt när vi ser hur krisen påverkat kvinnor i högre grad än män. Jämställdhetsperspektivet är centralt när dessa oerhörda summor pengar ska betalas ut. Tyvärr blockerade kommissionen och rådet EU-parlamentets krav på jämställdhetsanalyser när medlemsländerna nu ska börja ta del av pengarna för återhämtningen efter corona. Det är oacceptabelt. Skattebetalarnas pengar ska främja jämställdhet, inte tvärtom.
Under sina första 100 dagar presenterade EU-kommissionen en jämställdhetsstrategi. Det är mycket välkommet. Nu i veckan är det dags för EU-parlamentet att ta ställning till vårt betänkande, där vi, parlamentets jämställdhetspolitiker, samlat våra synpunkter på EU:s jämställdhetsstrategi. I betänkandet skickar vi starka signaler till EU-kommissionen om att mer måste göras. Som den gröna gruppens förhandlare har jag kämpat för följande delar i vårt betänkande.
-
Avblockera antidiskrimineringsdirektivet omedelbart. Du kan vara skyddad mot diskriminering i ett land men inte i ett annat. Alla diskrimineringsgrunder måste få likvärdigt skydd i hela EU. Antidiskrimineringsdirektivet har sedan 2008 varit blockerat av bland andra Ungern och Polen. När EU-parlamentet nu återigen kräver starkare skydd mot diskriminering , tillsammans med att EU-kommissionen har prioriterat direktivet i sitt arbetsprogram för 2021, kan det vara tillräckliga påtryckningar för att få medlemsländerna att komma vidare.
-
Tillgodose säker och fullständig tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa i alla medlemsländer. EU-kommissionen måste inkludera sexuell och reproduktiv hälsa i nästa hälsostrategi. Det behövs även ytterligare åtgärder för att garantera fri och säker tillgång till abort i alla medlemsländer. Polens försök att i pandemins skugga ytterligare inskränka kvinnors rätt till sin egen kropp är djupt oroväckande och kräver att EU agerar.
-
Ratificera Istanbulkonventionen nu. I coronakrisens skugga har politikens totala misslyckande att med kraft bekämpa mäns våld mot kvinnor blivit uppenbart. EU-parlamentet har gång efter annan uppmanat medlemsländerna och EU-kommissionen att ratificera Istanbulkonventionen, utan resultat. Därför är det välkommet att EU-kommissionen vill gå vidare med andra åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Men förslaget att göra könsbaserat våld till ett EU-gemensamt brott har tyvärr skjutits på framtiden. Det är under all kritik.
-
Jämställdhet måste högre upp på ministerrådets dagordning. I dag saknar EU:s jämställdhetsministrar en plattform för att diskutera jämställdhetspolitiken. På samma sätt som det finns ett rådsmöte för miljöministrarna behöver det skapas en rådskonstellation för jämställdhetsministrarna.
-
En starkare koppling mellan jämställdhetsarbetet och klimatarbetet. Kvinnor drabbas hårdare av klimatförändringarna och satsningar måste jämställdhetssäkras. Det är djupt oroande att den gröna given saknar ett jämställdhetsperspektiv. All politik som EU utformar måste baseras på jämställdhetsanalyser, inte minst klimatpolitiken.
-
Covid-krisen måste hanteras intersektionellt. Kvinnor står i främsta ledet i kampen mot covid-19, mäns våld mot kvinnor har ökat dramatiskt och utsatta grupper drabbas alltid hårdast av ekonomisk tillbakagång. En särskild jämställdhetsfond måste inrättas för att stötta kvinnodominerade sektorer och stötta kampen mot befintliga jämställdhetsbrister. Samtidigt måste medlemsländernas planer för hur återhämtningsfonden ska användas innehålla en jämställdhetsanalys. Skattebetalarnas pengar ska främja jämställdheten, inte tvärtom.
Viktigast av allt är att gå från ord till handling. Vackra ord på ett papper i en strategi som inte på något sätt påverkar kvinnors vardag kommer aldrig skapa det jämlika och jämställda samhället som inte minst EU-kommissionen säger sig kämpa för. Tyvärr finns det krafter som motverkar denna utveckling och har gjort det till sitt främsta mål att föra en organiserad kamp mot kvinnors rättigheter.
Och det är inte utan utmaningar vi tar oss an det nya året. Hoten mot jämställdheten och det jämlika samhället breder ut sig och tar ständigt nya former. Vi makthavare som tror på jämställdheten, som tror på alla människors lika värde, som vill skydda EU:s grundläggande värderingar, måste höja våra röster. Och som beskyddare av fördragen måste EU-kommissionen göra mer för att främja jämställdheten i hela EU.