Indiska journalisten Priya Ramani har friats från anklagelser om förtal av landets tidigare biträdande utrikesminister MJ Akbar. Akbar, som även varit chefredaktör för flera tidningar, tvingades avgå efter att flera kvinnor vittnat offentligt om att han utsatt dem för sexuella trakasserier.
Det var i en artikel med rubriken ”Till världens alla Harvey Weinstein” som publicerades i Vogue India som Priya Ramani först berättade om övergreppet hon utsattes under en jobbintervju på ett hotellrum. I artikeln, som publicerades 12 oktober 2017, var förövaren anonym men ett år senare – i samband med en ny #metoo-våg i Indien – gick hon ut med namnet. Det ledde till att ytterligare 15 kvinnor trädde fram. Ramanis advokat Rebecca Mammen John betraktar förtalsmålet som ett riktat försök att förhindra fler av offren för MJ Akbars sexuella trakasserier från att träda fram.
Nätverket för kvinnor i indiska medier, NWMI, välkomnar beskedet och hoppas att domen ska innebära en upprättelse för kvinnorna som till högt pris – både personligt och yrkesmässigt – berättat om vad de utsatts för. De hyllar även Priya Ramani och Rebecca Mammen John för deras orubblighet i den juridiska striden.
Domaren, Ravindra Kumar Pandey, säger i ett uttalande att ”rätten till anseende” inte kan försvaras på bekostnad av rätten till värdighet. Han menar att Priya Ramanis avslöjande var berättigat för att bekämpa sexuella trakasserier i arbetslivet. Kumar Pandey slog också fast att kvinnor har rätt att föra fram sina klagomål långt senare och att ”…samhället måste förstå hur sexuella övergrepp och trakasserier påverkar dess offer”.
NWMI framhåller domstolens erkännande av det sociala stigma som det innebär för offren att berätta om sexuella trakasserier och ser avvägningen i förhållande till ”rätten till anseende
” som betydelsefull och banbrytande. Inte minst eftersom anklagelser om sexuella trakasserier i allt större utsträckning tystas just genom förtalslagar i kölvattnet av #metoo. NWMI hoppas också att domen ska bli en väckarklocka så att nyhetsredaktioner sätter stopp för könsdiskriminering och tillämpar nolltolerans mot sexuella trakasserier.
”Kampen för att uppnå rättvisa och ett avslut i fall som rör sexuella trakasserier och övergrepp är lång och svår, samt förvärras av en fientlig social miljö och att rättsväsendet ofta misslyckas. Domen i Priya Ramani-målet väcker hopp om att kvinnor som talar ut ska få rätt, med den värdighet och respekt de förtjänar”, skriver NWMI.
Människorättsadvokaten Shivangi Misra välkomnar också att domen bekräftar kvinnors komplexa erfarenheter av sexuellt våld och trakasserier i ett patriarkalt samhälle. Samtidigt konstaterar hon att domen inte ifrågasätter legitimiteten i förtalsanklagelserna.
Lagen som ger rätt till anseende (right to reputation) innehåller undantag för allmänintresse, som Misra menar att domstolen valt att ignorera, och därmed bidrar till att upprätthålla tystnadskulturen som skyddar förövarna.
”Hade domstolen tagit med detta i beräkningen, kunde Ramani-fallet ha skapat ett starkare prejudikat för att utveckla förtalslagen. I vissa fall är rättsmedel antingen otillgängliga eller oacceptabla eller oåtkomliga för kvinnor. Ändå skulle kvinnor behöva friheten och rätten att tala i allmänhetens intresse, om trakasserier och andra frågor”, skriver Shivangi Misra i en krönika i The leaflet.
