I onsdags hade Mediestödsnämnden sitt februarimöte och under torsdagen kom nämndens beslut. Det blev nej till driftstöd för Feministiskt perspektiv 2021 med hänvisning till att det saknades 12 prenumeranter i snitt under 2020. Som omedelbar konsekvens ställer Feministiskt perspektiv redan nästa vecka om till en så kallad endagarstidning.
Feministiskt perspektiv har kämpat med byte av prenumerationsregister sedan våren 2019, vilket gav återverkningar in på 2020 och försvårat både nyförsäljning, fakturering av löpande prenumerationer och rapportering. Under hösten var registret åter i ordning, vilket gjorde det möjligt att starta försäljning och fakturering igen, men det var i senaste laget:
– Längs vägen ställdes vi inför en rad svåra beslut, bland annat att avskriva aktuella skulder och aktiva prenumerationer och börja på ny kula för en stor grupp prenumeranter. Att prenumeranter som inte hade nåtts av sina fakturor skulle debiteras i efterhand, även om de hade haft tillgång till tidningen, kändes inte rimligt. Det skulle visa sig att vi inte hade råd att göra så, egentligen.
Absolut gräns
Revisionen har pågått under både senhöst och vinter, och det fanns en förhoppning om att Mediestödsnämnden kunde ta särskild hänsyn då upplagan hämtat sig och Feministiskt perspektiv fram tills nyligen varit den enda heldigitala tidningen. Dessutom hade det, bland annat, utgått särskild stöd till papperstidningar med anledning av covid och minskade annonsintäkter till följd:
– Vi hade inkommit med intyg och en särskild skrivelse till Mediestödsnämnden på rekommendation av vår upplagerevisor hos Kantar (före detta TS). Vi kunde redovisa vad som hade hänt, vilka det berörde och hur vi hade hanterat problemen. Vår revisor har ju följt våra svårigheter, men också vår starka upplageutveckling under slutet av året och tyckte att vi skulle skicka frågan vidare då allt fanns dokumenterat, förklarar Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt och fortsätter:
– Vad jag förstår var våra handläggare av en annan uppfattning. De menar att gränsen är absolut. I efterhand kan jag undra vad vitsen med skrivelser till nämnden är om handläggarna redan har bestämt sig, men vi hade fått besked att det ytterst är nämnden som beslutar och så ska det ju vara. Därför fanns det en förhoppning att nämnden skulle ta hänsyn till vår särart samt det faktum att upplagan nu var i ordning, men det spelar ju ingen roll om 1 500-gränsen är absolut.
– Att vi dessutom inte kan söka distributionsstöd eller de särskilda covid-stöd som tillgängliggjorts för papperstidningar under förra året, tyckte i alla fall jag vägde tungt. Jag har tidigare varit med om att nämnden beviljat anstånd i samband med ett motsvarande teknikhaveri när en helt register försvann, så när som en floppydisk där veckans prenumeranter fanns med, på en annan tidning. Men det var närmare 20 år sedan, tillägger Bratt.
Två nyhetsbrev blir ett
Efter beslut i styrelse och redaktion kommer tidningen att fortsätta komma ut under våren så långt möjligt, men med ändrad utgivningsfrekvens som träder i kraft redan nästa vecka.
– Regelverket ser lite konstigt ut, för det är samma mängd innehåll som krävs för både endagars- och tvådagarstidningar, så kallade lågfrekventa dagstidningar. Vi undersöker nu möjligheterna att inkomma med ny driftstödsansökan som veckotidning så fort regelverket medger. Vi gick ju in i det nya året med en god upplaga efter vår omfattande mobilisering i slutet av året, och med den i ryggen kan vi söka driftstöd som veckotidning. Utmaningen blir finansieringen under tiden, konstaterar Bratt.
För prenumeranternas del kommer det under närmsta tiden endast att märkas genom att innehållet nu kommer att distribueras genom nyhetsbrev en gång i veckan jämfört med tidigare två:
– Våra närmast dagliga publiceringar kommer att fortsätta i samma takt som nu och vi undersöker möjligheten att återställa nyhetsnotifikationer för dem som önskar snabbare uppdateringar. Vår ambition är ju att följa våra läsare till telefonen.
Läsningen god
Bratt menar att det är just distribution som är den utmärkande utmaningen för heldigitala medier. Distribution och konvertering.
– Det kan ju låta konstigt, med tanke på att vår läsning alltjämt är hög och vårat material är flitigt distribuerat. Problemen avser betallösningar, utskick och att det fortfarande inte finns en helhetslösning på marknaden som svarar upp mot kraven på upplagerapportering gentemot Mediestödsnämnden och samtidigt erbjuder en enkel och säker lösning för läsarna. Vi har hankat oss fram men varit en för liten aktör för att bygga framtidens betallösningar. Nu ser det ut att lätta, vilket är en av flera anledningar till att vi försöker fortsätta utgivningen, enligt Bratt:
– Tidningen går som på räls. Läsningen är god och vi kände av ett starkt stöd från både läsare, medarbetare och samarbetsorganisationer under vinterns mobilisering så vi hoppas att vi tillsammans kan säkerställa finansieringen fram till hösten, då vi räknar med ett nytt driftstöd.
Hur ska Feministiskt perspektiv kunna komma ut utan driftstöd under tiden?
– Vi klarar några månader på innestående medel och tänker utreda alla möjligheter som står till buds under tiden. Vi tittar på olika lösningar, just nu. Över 2 000 prenumeranter har betalat för sin tidning så det är naturligtvis vår ambition att försöka fortsätta komma ut. Det har faktiskt aldrig känts mer angeläget än nu, och som tidning sorterar vi ju under ”samhällsviktiga tjänster” under pandemin, så vi borde kvalificera för någon av regeringens lånegarantier.
– I övrigt anser jag att distributionsstödet måste bli teknikneutralt så inte svenska medier halkar efter i digitaliseringen.
Vad händer nu?
– Vi kommer att berätta om vårt läge, uppmuntra dem som har möjlighet att stödja oss ekonomiskt och löpande berätta om hur det går. Som vanligt är det prenumeranter vi söker i första hand, men vi öppnar för alla typer av inflöden och hoppas att fler ska nås av vårt läge. Och jag måste passa på att tacka våra tålmodiga prenumeranter. Måste vi lägga ner under året kommer vi inte att göra det i tystnad i alla fall.
