Studien Röster från Järva, som publicerades på torsdagen av Delegationen mot segregation (Delmos), visar att journalister blivit bättre på att prata med snarare än om invånare i Järva under coronapandemin. Samtidigt skapar trångboddhet och neddragen samhällsservice likväl en upplevelse av övergivenhet i området.

Forskarna bakom studien, Karina Villacura, doktorand vid Malmö universitet, och Suruchi Thapar-Björkert, universitetslektor vid Uppsala universitet, har intervjuat företrädare för civilsamhället i Järva, samt analyserat nyhetstexter om pandemin som under publicerades i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Järvaområdet med Stockholmsstadsdelarna Hjulsta, Tensta, Rinkeby, Kista och Husby, drabbades hårt av covid-19 våren 2020. I medierna lyftes språkkunskaper som en trolig faktor och hela området misstänkliggjordes i samhällsdebatten. Enligt Villacura och Thapar-Björkert blev debatten mer nyanserad när journalisterna började inkludera röster från området.

– Att invånarna får komma till tals är nytt, jämfört med efter upploppen i Järva 2013 som vi tidigare studerat. Vi märker att journalisterna anstränger sig för att inkludera fler röster den här gången. För när vi fokuserar på stigmatiserande retorik, som utgår från att invånarna i Järva saknar kunskap, förvärrar vi en redan dålig situation, säger Karina Villacura.

Studien publicerades som andra del i en artikelserie om covid-19 och segregation från Delmos.
I den första artikeln, som också handlar om Järva, lyfter Ahmed Abdirahman, grundare av den ideella stiftelsen The Global Village, att pandemin har förstärkt upplevelsen av utanförskap i Järva.