I december 2019 tillträdde en koalitionsregering i Finland, i vilken alla partiledare är kvinnor. Regeringen, som leds av statsministern och socialdemokraten Sanna Marin har fått mycket internationell uppmärksamhet för att den består av unga kvinnor som står till vänster eller i mitten av det politiska fältet.

Några månader efter att Marinregeringen tillträtt tog Natos strategiska kommunikationscentrum fram rapporten, Abuse of power: coordinated online harassment of finnish government ministers. Under fyra månader våren 2020, mitt under coronapandemin, undersökte organisationen cirka 350 000 tweetar som riktades direkt mot eller diskuterade de 19 finländska ministrarna, varav 11-12 var kvinnor.

I studien framträder ett tydligt mönster. De kvinnliga ministrarna får motta kränkande och hatiska meddelanden i betydligt större utsträckning än sina manliga ministerkollegor. Allra mest utsatt är statsministern Sanna Marin.

Såhär kommenterade hon rapporten på Twitter:

”Inkompetent, oerfaren, kassör på Sokos, flicka, flickregering, läppstiftsregering, strumpbyxeregering, hot, hatprat, svartmålning. Ja, kvinnor leder regeringen. Kom över det.”

Konstant ifrågasättande

Marin är en av de fem ministrar som får motta mest hat på nätet. De andra är inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna förbundet), undervisningsminister och partiordförande för Vänsterförbundet Li Andersson, före detta finansminister Katri Kulmuni (Centern) och Europaminister Tytti Tuppurainen (Socialdemokraterna).

Rapporten visar att de kvinnliga ministrarna får motta misogyna och sexistiska förolämpningar oavsett vilket politiskt ställningstagande det än handlar om. Feminism och feminister förekommer ofta som begrepp i de misogyna tweetarna och sammankopplas med radikalism och totalitärt styre.

De ämnen som främst triggar igång hatet är coronapandemin, immigrationsfrågor, Finlands relation till EU och socialliberala politiska frågor.

I rapporten konstateras att en häpnadsväckande del av meddelandena som analyserats innehöll både dolt och öppet sexistiskt språk. Trots den stora mängden hatmeddelanden hittades inga hot om fysiskt våld. Istället handlade det om skriftliga meddelanden som konstant ifrågasatte de kvinnliga ministrarnas värderingar, beslutsförmåga och ledaregenskaper.

Tystar kvinnor

Hatmeddelanden kommer i första hand från riktiga personer, och är alltså inte produkter av automatiserade datorprogram. Oftast är avsändarna personer som befinner sig på högerflanken av den politiska kompassen.

Enligt rapporten är näthatet ett hot mot den finländska demokratin, eftersom det har en försvagande effekt.

Samma tendens fanns redan tidigare. I en studie från 2019 framkommer att 28 procent av kommunala beslutsfattare som utsatts för hatpropaganda hade minskad vilja att delta i beslutsfattande.

Något som bekräftas av inrikesminister Maria Ohisalo som säger till Svenska Yle att hatet på sociala medier har fått flera kvinnor och representanter för olika minoriteter att inte ställa upp i kommunalvalet.

– Det är ett sätt att tysta ner kvinnor, att använda makt. De säger att det vore bra för dig att vara tyst och inte tala om vissa ämnen. Särskilt ämnen som invandring och klimat leder till mer hatprat, säger Ohisalo till Svenska Yle.

Oväntad avgång

Natorapporten ifrågasattes direkt i anslutning till att den lanserades. Ohisalo kommenterade de som var snabba med att ge kritik.

– Jag kunde fråga dem om de själva har upplevt något sådant som vi inom regeringen nu upplever, säger Ohisalo till Svenska Yle.

Den tidigare finansministern och centerledaren Katri Kulmunen avgick i juni 2020 efter att det uppdagats att hon fått medieträning till mycket saftiga notor.

”Skulle en manlig politiker ha lämnat sin post på grund av en sådan här sak?”, frågar sig Bengt Östling, politisk reporter på Svenska Yle i samband med Kulmunens ganska oväntade beslut att avgå.