Det var i augusti 2018 som Reclaim pride höll festival i stadsdelsförvaltningen Örgryte Härlandas lokaler Fängelset i Göteborg. En av programpunkterna var visning av filmen Burka songs 2.0 och i ett efterföljande samtal med regissören Hanna Högstedt skulle Fatima Doubakil, som medverkar i filmen, delta.

Stadsdelsförvaltningen försökte stoppa samtalet med hänvisning till att Doubakil skulle ha kopplingar till extrema miljöer. I februari 2019 anmälde Reclaim pride stadens agerande till Justitieombudsmannen (JO). Enligt JO Per Lennerbrant är det inte förenligt med nionde paragrafen i regeringsformens första kapitel att som myndighet grunda ett beslut ”enbart på de åsikter en person ger – eller förväntas ge – uttryck för”. Förvaltningens agerande kan enligt JO inte tolkas på annat sätt än att så varit fallet. Stadsdelsnämnden har i sin utredning inte kunnat redovisa några sakliga skäl till agerandet. Det framgår av beslutet som offentliggjordes på torsdagen. Lennerbrant skriver:

”I nämndens yttrande till JO anges det att man befarade att F.D. skulle ge uttryck för sina åsikter under panelsamtalet. Av yttrandet framgår dock inte närmare vilka dessa åsikter var.”

Stadsdelsnämnden har i sitt yttrande även hävdat att stadsdelsförvaltningens personal skulle utsättas för säkerhetsrisker om Doubakil deltog eftersom hon är ”en kontroversiell person”. Inte heller detta finner JO saklig grund för, och noterar att skälet inte heller angavs när förvaltningen krävde att samtalet skulle ställas in. Och Fatima Doubakil är inte förvånad:

– Jag välkomnar verkligen det här beslutet från JO. Vi har väntat i nästan tre år nu på ett beslut och hela den här hanteringen från Göteborgs stad har varit under all kritik. Det är bra att det finns en myndighet som granskat stadens agerande och kommit fram till det här beslutet. Vi visste att det inte fanns saklig grund och att det var tjänstemän i staden som ville stoppa oss utan stöd i lagen.

Inte första gången

Två gånger tidigare hade extremismanklagelser använts för att stoppa Fatima Doubakil, och även Maimuna Abdullahi, från att medverka i panelsamtal om filmen. Anklagelserna spreds bland annat av tidigare socialdemokratiska kommunalrådet i Göteborg, Ann-Sofie Hermansson, vilket ledde till att Doubakil och Abdullahi anmälde henne för förtal. Hermansson friades i en dom som har överklagats. Förhandlingar skulle ha hållits i december men sköts upp på grund av pandemin och inget nytt datum har ännu meddelats.

JO-beslutet handlar specifikt om Burka songs 2.0 och försöken att stoppa panelsamtalet med Hanna Högstedt, som enligt Fatima Doubakil är del i en större problematik. Lotta Sjöberg, som höll i kommunikationen kring panelsamtalet från stadsdelsförvaltningens sida, är numera chef för Göteborgs stads förvaltning för konsument- och medborgarservice och ansvarar för arbetet med mänskliga rättigheter. Inte minst därför ser Doubakil skäl att närmare granska även behandlingen av ungdomarna i Reclaim pride, som ideellt driver en festival för en utsatt minoritet.

– De blir behandlade av Lotta Sjöberg på ett sätt som är obegripligt, med ett språk och en metod som inte hör hemma i en demokrati. Frågan är om det finns listor på folk som inte får tala i stadens lokaler och hur kommer de fram till de här sakerna. Hon hade inga problem att kringskära mina rättigheter och jag tror inte det rör sig bara om Reclaim pride och mig. Var finns rättvisan i det här? Hur kan man utesluta människor på det här sättet utan saklig grund.

Fatima Doubakil kräver en ursäkt från staden, både för hur hon själv och Reclaim pride har behandlats. Dessutom vill hon att Lotta Sjöberg och andra ansvarigas agerande, som strider mot regeringsformen, får konsekvenser.

Viktig markering

Sam Bergman, en av Reclaim pride-festivalens arrangörer, kommenterar beslutet i ett pressmeddelande:

– Vi i Reclaim pride är nöjda med att JO riktar den här kritiken mot Göteborgs stad. Tyvärr är det här agerandet från Göteborgs stad inte en isolerad händelse utan del i en rad händelser som grundar sig i en strukturell rasism och en ökad islamofobi i västvärlden, där personer som är muslimer eller som rasifieras som icke-vita och som kritiserar makten misstänkliggörs, hotas till tystnad och exkluderas. Det senaste lokala exemplet är att Göteborgs stad i februari 2021, valt att stoppa stadens bidrag till det muslimska studieförbundet Ibn Rushd, trots att studieförbundet uppfyller alla krav för bidrag enligt Folkbildningsrådet.

Under Reclaim pride-festivalen 2018 valde arrangörerna att genomföra filmvisning och panelsamtal, trots förvaltningens hot om konsekvenser. Samtalet kom att handla om vikten av solidaritet mellan muslimer och hbtqia+- personer, en solidaritet som Reclaim pride betonar är extra viktig för de som tillhör båda grupperna.

– JO:s beslut är en viktig markering för yttrandefriheten, men är förstås även viktig som upprättelse för Fatima Doubakil och för oss i Reclaim pride. Nu kan vi med JO i ryggen säga att det beslut vi tog var rätt. Vårt agerande var en aktion för yttrandefriheten och för allas lika värde. Staden kan inte bara ställa in yttrandefriheten för vissa utvalda personer och grupper, det är ett brott mot regeringsformen, säger Kristina Sancova, aktiv i Reclaim pride.