En ny rapport Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att islamofobiska hatbrott kan få stora konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp som sker via sociala medier.

– I ett kort perspektiv kan det leda till chock, rädsla och oro för den enskilda individen, kanske med sjukskrivning som en följd av det. Men i ett längre perspektiv kan det leda till en känsla av utanförskap och även ett demokratiunderskott, om muslimer väljer att inte engagera sig, till exempel politiskt, på grund av rädsla att utsättas för hatbrott, säger Lisa Wallin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Rapporten analyserar ett stort antal polisanmälningar och utredarna har intervjuat ett stort antal utsatta. En slutsats är att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för islamofobiska hatbrott. De förekommer på offentliga platser och på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor.

– Det kan vara allt från knuffar, skällsord och slöjryckningar till våldsbrott och mordbrand. Det gör att även gärningspersonerna varierar, mellan tidigare ostraffade individer till personer som systematiskt begår denna typ av brott, säger Johanna Olseryd, utredare, Brå.

Risken att utsättas öka exempelvis för den som bär olika former av religiös klädsel eller är synlig i mediala sammanhang. Muslimska män är oftare utsatts i hemmiljö eller på arbetsplatsen av personer de känner, som grannar eller kolleger. Muslimska kvinnor har oftare utsatts av okända personer på internet eller om de till exempel bär slöja på offentliga platser.

Jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP), säger till Sveriges radio att hon reagerar ”med viss förfäran” på rapporten och att regeringen kommer tillmötesgå det behov av långsiktig forskning kring islamofobins omfattning och konsekvenser som framgår av rapporten.