Mellan åren 2010 och 2023 femdubblades antalet sjukskriva för stress i Sverige – något som Vårdförbundet beskriver som en explosiv ökning. 

En övervägande majoritet av de med sjukfrånvaro på grund av stress arbetar i välfärdssektorn. Och fyra av fem är kvinnor. Det framkommer i rapporten, ”Miljarder skäl att förbättra arbetsmiljön”, från Facken i välfärden.

Det är arbetstagare inom kommuner och regioner som har högst sjukskrivningstal och hög risk för framtida sjukskrivningar.  

– Bristerna i arbetsmiljö, scheman och arbetstider gör välfärdens medarbetare sjuka inte minst i hälso- och sjukvården. Det innebär ett stort lidande för individen och ett ekonomiskt bakslag, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, i ett pressmeddelande.

Enorma kostnader för stressrelaterade sjukskrivningar

Det innebär också enorma kostnader för kommuner och regioner. 

Slutsatsen är därför att kommuner och regioner kan spara miljarder på att minska sjukfrånvaron.

– Det finns alltså pengar som istället kan investeras i exempelvis kortare arbetstid – det skulle innebära fler friska medarbetare och en ekonomisk besparing på 12 miljarder. Där finns det pengar att rädda vården, fortsätter Vårdförbundets Sineva Ribeiro.

Rapporten visar att de sammantagna kostnaderna för sjukfrånvaron var 51,4 miljarder kronor i kommuner och regioner år 2023. I beräkningen ingår kostnader för produktionsbortfall på grund av att människor inte är på jobbet.  Det är den högsta kostnaden sedan 2013, med undantag för corona-åren.   

Brister i arbetsmiljön

Under 2023 var alltså fyra av fem av de sjukskrivna kvinnor. Och i de flesta fall var sjukfrånvaron en konsekvens av brister i arbetsmiljön. 

Villkoren inom kvinnodominerade yrken är sämre än inom mansdominerade, och leder till att kvinnor i offentlig sektor är särskilt drabbade av psykisk ohälsa och sjukskrivning.  

– Det är djupt ojämställt – den höga sjukfrånvaron skulle aldrig accepteras av arbetsgivare i andra mansdominerade branscher, säger Sineva Ribeiro. 

Enligt henne handlar det för Vårdförbundets medlemmar framför allt om arbetsbelastning och arbetstider. 

– Många jobbar dygnet runt årets alla dagar, de tvingas avstå sin semester, de kan inte ta rast, de jobbar dubbelpass för patienterna. De betalar ett högt pris med sin hälsa. Att låta detta fortsätta står också staten, regioner, kommuner och i slutändan skattebetalarna väldigt dyrt. Det behövs förändring nu! Det är också det vår strejk handlar om, säger Sineva Ribeiro. 

De åtgärdsförslag som presenteras i rapporten handlar om att politiker på alla nivåer behöver säkra att välfärden får en långsiktigt hållbar och tillräcklig finansiering. Samtidigt som arbetsgivare behöver investera i jämställda löner, schyssta villkor och hållbara arbetstider så att fler lockas till välfärdens yrken och så att befintlig personal trivs och vill stanna kvar. Varje arbetsplats behöver också aktivt arbeta med friskfaktorerna, det vill säga de organisatoriska förutsättningar som enligt forskningen visat sig ha en positiv påverkan på arbetsmiljö, produktivitet och sjukfrånvaro.

Det föreslås också att regeringen inför sanktionsavgifter mot arbetsgivare som inte arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.