Sverige är inte ekonomiskt jämställt. Framför allt arbetarkvinnor halkar efter i löneutveckling och levnadsstandard. Det framkommer i en färsk rapport från Jämställdhetsinstitutet som släpps i dag.
Kvinnor tjänar 80 procent av vad männen tjänar. Men tar man hänsyn till klass och etnicitet är skillnaderna betydligt större än så. Det här framkommer i rapporten 800 år kvar till jämställdhet – en rapport om löneinkomstgapet, klass, kön och etnicitet i Sverige och utgår ifrån unik statistik beställd från Statistiska centralbyrån (SCB).
Arbetarkvinnor hade 66,9 procent (2022) av männens löneinkomster, det vill säga när man ser till den faktiska inkomsten av lönen. Jämför man med 2000 då gruppen hade 66,1 procent av männens löneinkomster ser man tydligt att deras löner i princip har stått still.
Det här innebär också att vid en jämförelse av årslöneinkomsterna med männen slutar arbetarkvinnor jobba avlönat den 31 augusti 2024. Och arbetarkvinnor med utländsk bakgrund slutar jobba avlönat den 16 juli 2024.
Detta medan medel- och höginkomsttagare har blivit allt rikare.
– Många tror ju att Sverige är jämställt, men det är vi långt ifrån. Det är helt enkelt en felaktigt självbild, säger Lina Stenberg som har tagit fram rapporten.
Klass och etnicitet avgörande i jämställdhetsarbetet
Hon menar att det krävs att klass och etnicitet måste finnas med i allt jämställdhetsarbete och i analyser och när det handlar om att ta fram lösningar och politiska förslag.
Det är enda sättet att göra Sverige jämställt.
Dessutom måste familjepolitiken stärkas så att arbetarkvinnor med barn kompenseras tillräckligt för att klara nödvändiga utgifter.
Andra rekommendationer är att prioritera offentlig sektor. Inom den offentliga sektorn arbetar en stor andel av Sveriges kvinnor och därför måste denges ekonomiska förutsättningar för en skälig bemanning och rimliga löner.
– Jämställdheten behöver prioriteras i svensk politik och perspektivet behöver breddas. Vi kan inte stå och se på medan kvinnor i livsnödvändiga, men systematiskt nedvärderade kvinnoyrken som barnskötare och undersköterskor varken kan leva på sin lön eller jobba fram till pensionsålder, säger Lina Stenberg.
I avtalsrörelser, liksom i övriga förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare, bör kön, klass och etnicitet i lyftas. Att höja kvinnors löneinkomster, liksom att särskilt förbättra kvinnors arbetsvillkor och arbetsmiljö, bör vara en prioritet.
Rapporten lanseras den 2 september klockan 11 till 12 på ett seminarium i Arena idés lokaler. I panelen kommer Lina Stenberg som står bakom rapporten delta tillsammans med en panel bestående av bland andra Annika Strandhäll, Stefan Carlén och Agneta Stark.
– Min förhoppning är att fler bjuder in mig för att diskutera rapportens slutsatser och hur vi kan få ett mer jämställt Sverige. Och vi kan faktiskt inte vänta i 800 år, vi kan inte bara vänta och se, säger Lina Stenberg.
