Kiran Nazish är en pakistansk journalist och kvinnorättsaktivist. Efter många år som korrespondent lanserade hon ett nätverk för att stötta kvinnliga journalister. Hon vittnar om hur förtrycket mot och frihetsberövandet av kvinnliga journalister har ökat lavinartat de senaste åren.
Tillsammans med ett nätverk av kvinnliga journalister har Kiran Niazish hjälpt tusentals journalistkvinnor som har attackerats eller arresterats på grund av sitt arbete.
Enligt Niazish, har förtrycket och aggressionerna ökat mot kvinnor som arbetar som journalister, och hon anser att situationen är akut, säger hon till brittiska The Guardian.
Kiran Nazish har lång erfarenhet av att ha arbetet ute på fält och i krigszoner runt om i världen. Där har hon sett hur kvinnliga journalister kämpat för att ta sig fram i yrket och bygga en karriär och samtidigt hålla sig säkra.
Kvinnliga journalister extremt utsatta
Hon beskriver för The Guardian hur hon många gånger fått frågan ”vad gör du här? Åk hem till Pakistan” av manliga kollegor i arbetet på fältet.
Hon berättar också hur kvinnliga journalister i Mexiko vittnat om att de hotats av sina chefer att bli degraderade eller förlora jobbet om de inte ställde upp på sex.
Efter att Nazish kollapsat och hamnat på sjukhus mitt i arbetet med att bevaka den Islamiska statens (IS) framfart i Irak 2015 kände hon att det var dags att göra något åt situationen för kvinnliga journalister.
– Jag insåg där och då att jag hade haft en fantastisk karriär och stöd, men ändå låg inför döden, hur hade kvinnor det som inte hade fått lika många möjligheter som jag i arbetslivet?, säger hon till Guardian.
Tog initiativ till nätverk för att stötta kvinnliga journalister
Därför bestämde hon sig för att stötta andra och startade ett nätverk och ett mentorsprogram för kvinnliga journalister, nämligen Coalition for Women in Journalism (CFWIJ).
Under åren sedan nätverket startade 2017 har Nazish sett hur förtrycket, trakasserierna och attackerna mot kvinnliga journalister har ökat.
– Vi har sett hur kvinnor hela tiden har varit i skottgluggen och fängslas, men ingen dokumenterar det, säger Nazish till The Guardian.
Så de bestämde sig för att dokumentera varje enskild attack, hot, brott mot pressfriheten riktade mot kvinnor eller hbtqi-personer i journalistyrket. Under namnet Press Freedom Initiative har detta arbete pågått och enligt Nazish har det skett en ökning av incidenter.
Och under de senaste två åren en krisnivå nåtts. Förra året, visade en undersökning att 75 procent av de kvinnliga journalisterna hade mottagit hot på grund av sitt arbete.
25 procent av de kvinnliga journalisterna hade utsatts för sexuellt våld eller trakasserier i relation till arbetet.
Fem nya kvinnliga journalister utsätts för brott varje dag
Nazish förklarar att nätverket dagligen registrerar omkring fem nya namn, fem nya journalister, som har fängslats, blivit utsatta för attacker eller andra typer av brott.
– Frihetsberövande av kvinnliga journalister har ökat enormt. Antalet ”slap cases”– i princip falska stämningar för att tysta journalister – ökar också stort; och även det transnationella förtrycket ökar kraftigt, säger hon.
I länder där kvinnor ses som enkla måltavlor, såsom i Libanon, Egypten, Turkiet, Pakistan, Indien, Ungern, handlar det om attacker på nationell nivå. Men det kan också handla om attacker från drogkarteller eller aktörer från extremhögermiljöer.
Bara i juli i år dokumenterade nätverket 83 brott. I Nicaragua försvann Fabiola Tercero efter en polisräd i hennes hem. I Iran dömdes Pakhshan Azizi till döden. Många av fallen kan dock inte publiceras i detalj på grund av att det skulle kunna försätta de drabbade kvinnliga journalisterna i ännu större fara.
I juli satt 89 kvinnliga journalister frihetsberövade i världen. 17 av dem fängslades i år.
Nätverket organiserar även akut hjälp till kvinnliga journalister som befinner sig i fara. Det kan handla om att hjälpa dem till ett säkert land, hitta ett skyddat boende eller tillhandahålla juridisk hjälp.
