En av Storbritanniens mest igenkännbara aktriser är ur tiden: Dame Maggie Smith. Under sex decennier har hon med sin breda repertoar förtrollat publiken med sin briljans.

Hon var lika älskad på teaterscenen som på film, där hennes samarbeten med National Theatre och Royal Shakespeare Company gav henne ett välförtjänt rykte som en av de främsta aktriserna i sin generation.

Likt många i hennes generation har hon sina professionella rötter i teaterns värld. Hennes makalösa, mångfaldigt prisbelönade karriär inleddes 1952 vid Oxford Playhouse och det dröjde fram till 1969 innan hon slog igenom på allvar med sin Oscarbelönade tolkning av titelrollen i ”Miss Brodies bästa år”. Ytterligare en Oscar vann hon 1978 för en biroll i komedin ”California Suite”. 

Med sin omisskännligt gälla stämma och brittiska accent hade hon en viss fallenhet för prima, något syrliga damer, med smått excentriska manér, till exempel i ”Döden på Nilen” (1978), ”Mord på ljusa dagen” (1981), ”Rum med utsikt” (1986), ”Tea with Mussolini” (1999) och ”Gosford Park” (2001).

Unik kombination av humor och djup

Hon var skicklig både som komedienn och karaktärstolkare. Särskild berömd blev hon för sitt unika sätt att kombinera humor, skärpa och djup. Många uppskattade hennes distinkta sätt att leverera vassa, ibland bitska repliker, som ofta har humoristiska undertoner. En enastående förmåga att balansera allvar med komik, vilket gör hennes rollporträtt både roliga och minnesvärda.

Hon har varit oerhört privilegierad att bli erbjuden stora roller ju äldre hon har blivit. För en yngre generation förknippar många henne säkert med rollerna som professor McGonagall i Harry Potter-filmerna och grevinnan Violet Crawley i tv-serien Downton Abbey.

Ja, hon blev den sortens stjärna som folk i alla åldrar har en relation till.

Maggie Smith blev 89 år.